Bilagor
Böcker som tar barnen på allvar
Böcker är ett bra verktyg för att nå det mål som Bibeln och Barnkonventionen är överens om, nämligen att alla barn har rätt till andlig utveckling. Vad har då barnboksmarknaden haft att erbjuda av kristna böcker under de senaste decennierna? Och vad är egentligen en ”kristen” barnbok?
Om syftet med
en barnbok är att på ett pedagogiskt och gärna underhållande sätt undervisa om den kristna tron - då kan man nog sätta etiketten ”kristen” på boken. Detsamma gäller böcker som tillämpar evangeliet för barn i vår tid, böcker som formulerar de existentiella frågorna utifrån ett kristet pers-pektiv, och som berättar om kyrkoårets högtider tillsammans med kyrkans och församlingens funktion. Alla dessa ingredienser ryms sällan i samma bok. Det är troligen inte heller att rekommendera.
Måste då en författare, som använder sig av kristna teman och motiv, själv vara en troende kristen för att hans eller hennes böcker ska kategoriseras som kristna? ”Ja-sidan” i den här debatten, som blossar upp lite nu och då, brukar tala om inifrånkunskap som ett tecken på äkthet och den enda möjligheten att förmedla det kristna budskapet på ”rätt” sätt. ”Nej-sidan” hävdar med respekt motsatsen.
Måste då en författare, som använder sig av kristna teman och motiv, själv vara en troende kristen för att hans eller hennes böcker ska kategoriseras som kristna? ”Ja-sidan” i den här debatten, som blossar upp lite nu och då, brukar tala om inifrånkunskap som ett tecken på äkthet och den enda möjligheten att förmedla det kristna budskapet på ”rätt” sätt. ”Nej-sidan” hävdar med respekt motsatsen.
Vilken sida man än
väljer, kan man konstatera att det finns olika sätt att tolka Bibeln och evangelietexterna också inom den kristna familjen. Och det är förstås inte bara troende kristna författare och förlag med syfte att ge ut böcker med kristen inriktning, som har monopol på att formulera det kristna budskapet, och ett kristet förhållningssätt till medmänniskorna och livet.
Natur och Kultur har till exempel i ”Min nya Skattkammare” (1987) samlat en rad berättelser ur Gamla testamentet under rubriken ”Babels torn”. Berättelserna återges ordagrant ur den svenska bibelöversättningen, och det är inte nödvändigt att ha en tro för att gripas av dem, skriver bokens redaktör. Men berättelserna är viktiga, eftersom människor än i dag möter sådant som ”våld, mord, krig, idoldyrkan, ansvarslöshet, sex, syskonsvartsjuka”, men också ”byggstenarna till ett civiliserat samhälle - de tio budorden”.
Natur och Kultur har till exempel i ”Min nya Skattkammare” (1987) samlat en rad berättelser ur Gamla testamentet under rubriken ”Babels torn”. Berättelserna återges ordagrant ur den svenska bibelöversättningen, och det är inte nödvändigt att ha en tro för att gripas av dem, skriver bokens redaktör. Men berättelserna är viktiga, eftersom människor än i dag möter sådant som ”våld, mord, krig, idoldyrkan, ansvarslöshet, sex, syskonsvartsjuka”, men också ”byggstenarna till ett civiliserat samhälle - de tio budorden”.
Om de stora
livsfrågorna i vår tid, om glädje och sorg, liv och död, om gott och ont, och hur man blir en bra människa, handlar ju Astrid Lindgrens - och många andra av våra mest kända barnboksförfattares - böcker. Astrid Lindgrens personliga förhållande till den kristna tron var hennes egen hemlighet, men hennes böcker utspelar sig oftast i en tid när barnen fick del av bibelberättelserna genom skolans kristendomsundervisning och när kristendomen fortfarande hade en förhållandevis stark ställning i samhället. Därför är det inte särskilt märkligt att till exempel Madicken och Lisabet leker Josef i brunnen.
Katherine Paterson, som förra året mottog det prestigefyllda Litteratur-priset till Astrid Lindgrens minne, låter alltid den kristna tron finnas med som en hoppfull möjlighet i sina böcker. Som nu senast i ”Stjärnkikaren” (Libris 2007).
Katherine Paterson, som förra året mottog det prestigefyllda Litteratur-priset till Astrid Lindgrens minne, låter alltid den kristna tron finnas med som en hoppfull möjlighet i sina böcker. Som nu senast i ”Stjärnkikaren” (Libris 2007).
Den genre som
under de senaste decennierna har dominerat utgivningen av böcker med syfte att berätta om den kristna tron, är utan tvekan barnbiblar och bibelberättelser från Gamla och Nya testamentet - ofta översättningar från engelskan i långa bilderboksserier. Här skojas det ibland med de bibliska gestalterna och deras fiktiva vänner, som i rimsagan ”Lilla Mabel och tornet i Babel” (Normans förlag 1990) och i berättelsen om ”Den hjälpsamme främlingen” (EFS-förlaget 1989).
Det vanligaste är att bibeltexten bearbetas och kortas, som i Anne de Vries ”Barnens bibel” med svensk text av Ylva Eggehorn. Den utkom första gången 1983 på KM-förlaget och har blivit en omtyckt klassiker. ”Marias pojke” av Cecil Bødker (Rabén & Sjögren 1983) får representera alla kapitelböcker om Jesu födelse och barndom.
Det vanligaste är att bibeltexten bearbetas och kortas, som i Anne de Vries ”Barnens bibel” med svensk text av Ylva Eggehorn. Den utkom första gången 1983 på KM-förlaget och har blivit en omtyckt klassiker. ”Marias pojke” av Cecil Bødker (Rabén & Sjögren 1983) får representera alla kapitelböcker om Jesu födelse och barndom.
Det har också
producerats bilderböcker, kapitelböcker och andaktsböcker med sedelärande tillämpningar av evangeliet i nutid. Britt G Hallqvists ”Bönbok för barn” (Verbum) har sedan 1960 i ständigt nya upplagor presenterat den kristna tron på ett trovärdigt sätt mitt i den svenska vardagen. Boken börjar bli lite charmigt ålderstigen, men den beskriver barnets rättframma kontakt med Gud i stort och smått.
Kyrkans och söndagsskolans pedagoger varnade tidigt för antropomorfa gudsbilder, det vill säga ett förmänskligande av Gud. Barnen behövde kunskap och möjlighet till religiösa upplevelser som grund för sin tro och relation till Gud, och i dag uppmuntras reflexiva samtal mellan barn och vuxna, där barnen får fundera kring den kristna tron utifrån sina erfarenheter och förutsättningar.
Bland kapitelböcker som utspelar sig i svensk vardagsverklighet har Kerstin Arthur-Nilssons böcker om Cliff och Frans (Normans Förlag 1987, 1988) roat många barn och manat till eftertanke. En värdig dagsaktuell efterföljare, som blandar skratt och allvar, är Åsa Hofverberg i böckerna om Hedda som jobbar hårt för att begripa sig på Gud, sig själv och omvärlden (Libris 2005, 2006).
Kyrkans och söndagsskolans pedagoger varnade tidigt för antropomorfa gudsbilder, det vill säga ett förmänskligande av Gud. Barnen behövde kunskap och möjlighet till religiösa upplevelser som grund för sin tro och relation till Gud, och i dag uppmuntras reflexiva samtal mellan barn och vuxna, där barnen får fundera kring den kristna tron utifrån sina erfarenheter och förutsättningar.
Bland kapitelböcker som utspelar sig i svensk vardagsverklighet har Kerstin Arthur-Nilssons böcker om Cliff och Frans (Normans Förlag 1987, 1988) roat många barn och manat till eftertanke. En värdig dagsaktuell efterföljare, som blandar skratt och allvar, är Åsa Hofverberg i böckerna om Hedda som jobbar hårt för att begripa sig på Gud, sig själv och omvärlden (Libris 2005, 2006).
Kristna barnböcker
predikar ofta solidaritet med de svaga både på hemmaplan och ute i världen, liksom alla människors lika värde. 1950-talets ”Djungeldoktorn på krigsstigen” och andra liknande missionsäventyr som skrivits utifrån ett eurocentriskt perspektiv - med Västeuropa som utgångspunkt - ersattes under 1970- och 80-talen med berättelser med stor kännedom och respekt för andra kulturer och världar, som i bland annat ”Gud bor i hela världen” (Libris 1982) och Jan-Åke Alvarssons böcker om Anselmo, en ung matacoindian i Bolivia (Normans förlag 1979, 1980).
Ibland kommenterades också det världspolitiska läget, som i Åke Olofssons ”Julen hos Viktor Petrov” som tar upp de kristnas situation i det forna Sovjet (Normans förlag 1985). I dag, när världen kommit till Sverige genom invandrare och flyktingar, uppmärksammas också detta.
Ibland kommenterades också det världspolitiska läget, som i Åke Olofssons ”Julen hos Viktor Petrov” som tar upp de kristnas situation i det forna Sovjet (Normans förlag 1985). I dag, när världen kommit till Sverige genom invandrare och flyktingar, uppmärksammas också detta.
Kristna barnböcker
finns i alla genrer, från käcka deckarvänner och mysterielösare till gripande omvändelsehistorier och fantasy-berättelser där C S Lewis Narnia-svit (utkom första gången 1961 på Bonniers) ännu inte överträffats, även om många känt sig kallade att försöka.
Det finns böcker om handikapp och utanförskap, djur och natur och en rad faktaböcker om företeelser i Bibeln och det heliga landet. ”Härlig är jorden” med remsor att dra i och luckor att öppna för att upptäcka Guds skapelse (Normans förlag 1991, Libris 2001) har fått många efterföljare. ”Så blev du till”, en sexualupplysningsbok, vållade dock ett visst uppseende när den gavs ut första gången i slutet av 1980-talet (Normans förlag 1989, Libris 1995). I dag skulle troligen ingen reagera.
Det finns böcker om handikapp och utanförskap, djur och natur och en rad faktaböcker om företeelser i Bibeln och det heliga landet. ”Härlig är jorden” med remsor att dra i och luckor att öppna för att upptäcka Guds skapelse (Normans förlag 1991, Libris 2001) har fått många efterföljare. ”Så blev du till”, en sexualupplysningsbok, vållade dock ett visst uppseende när den gavs ut första gången i slutet av 1980-talet (Normans förlag 1989, Libris 1995). I dag skulle troligen ingen reagera.
Vare sig det handlar
om ren fiktion eller böcker med verklighetsförankring, har den kristna barnlitteraturen nu och då fått berättigad kritik för att syftet överskuggat den konstnärliga kvaliteten. Det har i en del fall saknats en trovärdig person- och miljöteckning, vilket gör att den kristna tron känts påklistrad.
Hur mycket enklare och billigare är det inte då, att som under 1990-talet fram till i dag, låta bibelberättelserna dominera så totalt.
Hur mycket enklare och billigare är det inte då, att som under 1990-talet fram till i dag, låta bibelberättelserna dominera så totalt.
De gamla frikyrkorna
och Svenska kyrkan förstod tidigt att traktater, tidningar och böcker var ett effektivt sätt att befästa och nå ut med sitt budskap. Därför startade man egna förlag under namn som Diakonistyrelsens bokförlag - sedermera Verbum, EFS-förlaget, Förlaget Filadelfia med Normans förlag som samlade barnboksutgivningen i Barn- och ungdomsbokringen samt senare Mille Myra, Krokodilen och Örnen.
Förutom Verbum producerar i dag förlag som Marcus, Libris och KM & Bornelings böcker med syfte att undervisa om kristen tro och praktisk vardagskristendom.
Förutom Verbum producerar i dag förlag som Marcus, Libris och KM & Bornelings böcker med syfte att undervisa om kristen tro och praktisk vardagskristendom.
De böcker
och författare som nämns i den här artikeln representerar många, många fler, och den avslutande frågan är: har den kristna barnboken en framtid? Svaret är ja, om den fortsätter att följa med sin tid och spegla det omgivande samhället genom tron.
Om den fortsätter att underhålla och undervisa, bjuda på fängslande berättelser, personer och miljöer. Och som sagt, Bibeln och FN:s konvention om barnets rättigheter, vår nutida sekulära ”urkund”, är överens om att barn behöver andlig utveckling.
Om den fortsätter att underhålla och undervisa, bjuda på fängslande berättelser, personer och miljöer. Och som sagt, Bibeln och FN:s konvention om barnets rättigheter, vår nutida sekulära ”urkund”, är överens om att barn behöver andlig utveckling.
