Bilagor
Påskens drama – den första trosbekännelsen
"Bland det första jag förde vidare till er var detta som jag själv hade tagit emot: att Kristus dog för våra synder i enlighet med skrifterna, att han blev begravd, att han uppstod på tredje dagen i enlighet med skrifterna och att han visade sig för Kefas och sedan för de tolv. Därefter visade han sig för mer än femhundra bröder vid ett och samma tillfälle, de flesta är ännu i livet, men några har avlidit. Därefter visade han sig för Jakob och sedan för alla apostlarna." (1 Kor 15:3-7)
I det första
brevet Paulus skrev till församlingen i Korinth finns vad man tror är en av kyrkans första trosbekännelser (1 Kor 15:3-7). Brevet är med all sannolikhet skrivet i början på 50-talet, men många menar att trosbekännelsen formulerades redan två till åtta år efter den första kristna påsken. Den måste ha överlämnats till Paulus i Damaskus eller vid hans besök i Jerusalem (Apg 9:26-28).
Trosbekännelsens första rad gäller korsfästelsen, den andra begravningen, den tredje uppståndelsen och den fjärde de gånger Jesus visat sig. Den motsvarar rad för rad undervisningen i evangelierna.
Fyra skäl för att tro att detta är en trosbekännelse:
Trosbekännelsens första rad gäller korsfästelsen, den andra begravningen, den tredje uppståndelsen och den fjärde de gånger Jesus visat sig. Den motsvarar rad för rad undervisningen i evangelierna.
Fyra skäl för att tro att detta är en trosbekännelse:
1.
Paulus introduktions-ord ”förde vidare” är en teknisk term som rabbinerna använde för att visa att de förde en helig tradition vidare.
2.
Textens ”parallellism” och stiliserade innehåll tyder på att det är en trosbekännelse.
3.
Här används Petrus arameiska namn, Kefas, vilket tyder på att detta är en tidig text.
4
. Här finns en del ursprungliga uttryck som ”de tolv”, ”på tredje dagen” med flera, som Paulus aldrig använde annars.
Håkan Arenius skriver bokrecensioner i Dagen. Han har tidigare arbetat som ledarskribent och redaktör.
