Välskriven jämförelse mellan reformatorn och humanisten

Vissa människors liv och verk är så monumentala att de präglar samhällen århundraden efter sin död. Reformatorn Martin Luther (1483–1546) är en sådan person, och många av hans intellektuella strider är välkända. I en ny bok, "Fatal discord: Erasmus, Luther and the fight for the western mind", argumenterar Michael Massing för att en av reformatorns strider har bidragit till att definiera de politiska olikheterna mellan Europa och USA.

Berättelsen om den tyske munken, som reste sig mot påven och kejsaren, är så spännande att det är lätt att förbise Luthers beroende av sina föregångare. En av de viktigare var ”prinsen bland humanister”, Erasmus av Rotterdam (1466–1536), i dag kanske mest känd från universitetens ”Erasmusprogram”. Erasmus lärdom var ojämförlig och han översatte Nya testamentet från grekiska till latin för första gången på över tusen år. Översättningen var banbrytande. Genom att gå till grekiskan kunde Erasmus rätta felaktigheter i den dåvarande översättningen, ”Vulgata”, vilket undergrävde kyrkans auktoritet.

Erasmus uttryckte inledningsvis uppskattning för Luthers nittiofem teser och Luther hade å sin sida läst Erasmus gillande, om än inte okritiskt. Deras olikheter blev dock allt tydligare med åren och 1524 gav Erasmus slutligen efter för alla som pressade honom att ta strid med Luther. Erasmus skrev boken "Om den fria viljan" och ett drygt år senare svarade Luther med "Om den trälbundna viljan". Brytningen var ofrånkomlig men Erasmus lyckades aldrig frigöra sig från anklagelsen att tillhöra Luthers läger och vid kyrkomötet i Trient (1545–1563) fördömdes flera av hans teologiska idéer.

Litteraturen om reformationen är nästintill oöverskådlig, men Massings bok är en av få som beskriver händelserna genom att följa Luther och Erasmus parallellt. Det är ett spännande grepp. Massing är journalist och boken är välskriven, lättläst och riktigt spännande. Läsaren kommer nära huvudpersonerna och får en god förståelse för såväl de fysiska som de intellektuella miljöer de verkade i. Samtidigt är bokens omfång dess största brist. Massing har skrivit två parallella biografier, en idéhistorisk översikt och gör utblickar över reformationerna i England och Frankrike. Det är för mycket och boken hade vunnit på att förkortas och få ett tydligare fokus på sakfrågorna.

I inledningen skriver Massing att han ser politiska linjer från reformationen till dagens Europa och USA. Den tesen återkommer i de två avslutande kapitlen där en kortfattad historik görs över de följande femhundra åren. Massing argumenterar för att Europa och USA gick olika vägar: Europa präglades alltmer av Erasmus liberala humanism, medan USA präglades av Luthers evangelikala glöd vilket slutligen ledde fram till Donald Trumps presidentskap. Det är en svårsmält tes som hade krävt mer bevisföring för att bli trovärdig.

”Fatal discord” är välskriven och lärorik. Det är spännande att följa Luther och Erasmus och boken är en fin introduktion till de bådas liv och gärning. Som idéhistorisk översikt är boken högst läsvärd men för en djupare förståelse för de teologiska frågorna bör man söka sig till andra verk. Varför inte ad fontes – tillbaka till källorna?

Daniel Ringdahl,författare till boken "Inte så bara – om reformation och att vara evangelisk-luthersk kristen"

Daniel Ringdahl

Daniel Ringdahl är missionsledare för Evangelisk luthers mission (ELM). Han recenserar böcker i Dagen.