Att vara fiende till hela den muslimska världen är inte optimalt för vårt land

Prästen Patrik Pettersson menar att Sveriges muslimer behöver anpassa sig efter det svenska samhällets sekulära lagar och normer. Jag menar att problemet är mycket större än så. På grund av den senaste koranbränningen har vi i dag nästan krigstillstånd med muslimer och muslimska stater runt om i världen. Finns det inte något egenvärde i att leva i fred och harmoni med andra länder även om de skulle vara muslimska?

Steven Crosson skriver i en ledare i Dagen 4/7 att ”hädelselagar hör hemma i diktaturer”. Att bränna böcker är väl också något som hör hemma i diktaturer? Jag tänker närmast på den tyska nazistregimen och kulturrevolutionen i Kina. Situationen i Sverige urartar snabbt och vi håller på att bli hatobjektet nummer ett för alla länder med större eller mindre muslimska inslag i befolkningen. Finns det då ingenting vi kan göra?

Vår åsiktsfrihet vore inte mycket värd utan Tryckfrihetsförordningen från 1766. Vad är tryckfriheten värd om mitt manus lämnas in till tryckeriet i ena änden, men när boken är tryckt bränns upplagan upp i andra änden?

Självklart kan man inte bevaka vad som händer med alla exemplar av min bok, men jag skulle bli kränkt om mina böcker brändes i en offentlig demonstration, eller om man stampade på min bok för att offentligt demonstrera sin avsky för det som står i boken.

Jag tycker att man kunde utöka Tryckfrihetsförordningen, en av våra grundlagar, till att förbjuda offentlig kränkning av tryckta alster, och då kanske även inkludera till exempel flaggor. Att vara fiende till hela den muslimska världen med mer än en miljard invånare och göra svenska kyrkor till legitima terroristmål är inte optimalt för vårt land.