Debatt
Equmeniakyrkans styrelse: Vi håller demokratin högt
Wennströms beskrivning av Equmeniakyrkans process inför valet av kyrkoledare stämmer inte alls, skriver Susanne Rodmar och Kerstin Enlund.

Det är en kritik med starka ord som framförs av Kristofer Wennerström när kyrkostyrelsen blir beskylld för elitism, att agera obibliskt och diktatoriskt (Equmeniakyrkans process är elitistisk och odemokratisk, 7/8). I styrelsen välkomnar vi ett engagemang inför val av kyrkoledare som Wennerströms debattartikel ger uttryck för och att viktiga samtal förs. Men vi delar på inget sätt den beskrivning som Wennerström ger av styrelsens arbete eller Equmeniakyrkans demokratiska processer.
Kyrkostyrelsens förvaltande av uppdraget vilar dels på Equmeniakyrkans stadgar som är beslutade av alla församlingar i vår kyrkokonferens och där styrelsens uppdrag att föreslå kyrkoledare beskrivs och dels vilar uppdraget på den praxis som finns att utse ledarskapet, både i Equmeniakyrkan och i bildarsamfunden.
I stadgarnas § 10, 12,13 och 14 beskrivs kyrkostyrelsens ansvar och mandat i frågan vilket är givet av kyrkokonferensen och kan kortfattat beskrivas på följande vis:
- Kyrkostyrelsen har ansvar för att förbereda val till kyrkoledare, biträdande kyrkoledare och regionala kyrkoledare.
- Församlingarna kan lämna förslag både vad gäller kyrkoledare och biträdande kyrkoledare.
- När det gäller val av kyrkoledare kan kyrkostyrelsen förslå fler kandidater inför valet i kyrkokonferensen.
- Inför val av biträdande kyrkoledare ska kyrkostyrelsen samråda med kyrkoledaren innan förslag läggs till kyrkokonferensen.
Fram till kyrkokonferensen 2019 var det inte möjligt för församlingarna att lämna förslag till biträdande kyrkoledare. Kyrkostyrelsen önskade skapa den möjligheten och presenterade därför ett förslag till stadgeändring för att möjliggöra detta. Konferensen antog förslaget och därmed har det för första gången varit möjligt att lämna förslag till biträdande kyrkoledare vilket är en förstärkning av den demokratiska processen.
Praxis har i bildarsamfundens historia och i Equmeniakyrkan varit att styrelsen lägger ett förslag till kyrkokonferensen efter att ha tagit emot församlingarnas nomineringar. Väl framme i kyrkokonferensen har styrelsen aldrig tidigare presenterat mer än en kandidat till respektive uppdrag.
Läs också Equmeniakyrkans styrelse efter kritiken: Därför nominerar vi bara tre nya kyrkoledare
Det har skapats en bild av att tidigare val har gått till på andra sätt, så är inte fallet, det finns inget som skiljer detta val från tidigare val förutom att det nu var möjligt att lämna förslag även till biträdande kyrkoledare och att det vid det allra första kyrkoledarvalet var en öppen hearing med fyra möjliga kandidater till kyrkoledare innan kyrkokonferensen, men ej till biträdande. Till kyrkokonferensen lades även då endast ett förslag av styrelsen.
Vi fullföljer alltså de ordningar som tidigare rått i både bildarsamfunden och i Equmeniakyrkan. Wennerströms kritik att kyrkostyrelsen är elitistisk, obiblisk och diktatorisk blir därför en orimlig beskrivning både av den nuvarande processen, den demokratiska ordning som församlingarna fastställt genom stadgarna och bildarsamfundens samlade historia som utgörs av rörelser som gått i täten för demokratiska värden och processer.
Inför valet av kyrkoledare och biträdande kyrkoledare 2020 visade församlingarnas förslag att det fanns ett starkt stöd för att utse Lasse Svensson till kyrkoledare för ytterligare en period. Samtliga i den trio som nu föreslås är föreslagna av ett antal församlingar i Equmeniakyrkan och har goda förutsättningar att fungera väl tillsammans i ett gemensamt ledarskap.
Linda Alexandersson som föreslås som motkandidat av Equmeniakyrkan i Arvika har funnits med bland de 29 som prövats i intervjuer och samtal. Kyrkostyrelsen har mött mycket engagemang och kompetens hos flera men har efter omsorgsfull prövning valt att bland de 29 som ställts sig till förfogande välja Karin Wiborn och Joakim Hagerius som förslag till biträdande kyrkoledare.
Vi tror att förslaget väl representerar den bredd och det djup som Equmeniakyrkan omfattar och att det är en trio som kan vara med och leda kyrkan framåt tillsammans med församlingarna som utgör kyrkans demokratiska grund.
Styrelsen har hört och fångat upp frågor, synpunkter och en del kritik på den process som varit. Inför framtida val behöver vi sträva efter en ännu större samsyn i hur dessa för vår nya kyrka så viktiga processer ska gå till. Därför kommer Kyrkostyrelsen att göra en extern utvärdering av arbetet vilket kommer att ske under hösten 2020.
En längre presentation av vägen fram till att föreslå kyrkoledare och biträdande kyrkoledare finns att läsa på Equmeniakyrkans hemsida www.equmeniakyrkan.se.
Susanne Rodmar, ordförande kyrkostyrelsen
Kerstin Enlund, ordförande beredningsgruppen
Läs också Kristofer Wennerström: Equmeniakyrkans process är elitistisk och odemokratisk