Debatt
Gåvoutredning kan leda till nackdel för ungas verksamhet och fristående biståndsverksamhet
Mycket forskning, bistånd och kulturfrämjande görs och ges av den privata sektorn. I Gåvoincitamentutredningens betänkande (SOU 2009:59) föreslås att skattelättnad ska ges till statliga verksamheter som främjar sådana ändamål.
Vad skulle skatteverket skriva i sina allmänna rekommendationer? Att avdrag/skattelättnad endast får medges för ändamål staten tillhandahåller? Ett sådant synsätt är absurt och lika galet som att gåva till museet i dag ska ges fullt avdrag, vilket medges. Det förbud mot avdrag för gåva i 9 kap inkomstskattelagen är därmed inkonsekvent.
Om man skulle förverkliga utredningens förslag skulle det i praktiken innebära att skatten till viss del skulle fördelas på statlig forskning, universitet och bistånd efter den skatteskyldiges önskemål i stället för de riktlinjer som annars gäller.
Varför ska enskilda företag eller näringsidkare ha rätt att i princip ge hela sin skatt till tekniska museet? Andra ändamål/verksamheter som skatten är tänkt att finansiera mister tillgångar till betydande belopp. Och frågan är hur företagen kommer att lysa med sina "insatser" till forskning och bistånd som det faktiskt i slutändan blir staten som finansierar eftersom staten mister skatteinkomst med motsvarande belopp.
Marknadsföringsmässigt blir det en enorm fördel att skänka pengar, då konsekvenserna av gåvan inte leder till någon ekonomisk nackdel alls för företagaren. Ur EG-rättsligt perspektiv är också att fundera över om det är lämpligt att företag ska kunna bli helt eller delvis skattebefriade för gåva till annan stat, vilket är den nödvändiga konsekvensen av likabehandlande inom EU.
Sedan är det att anmärka att de företag som stöder frivilligorganisationer som staten inte vill ge skattelättnad skulle ges stor nackdel.
Riksdagen borde slopa det som är lagstadgat om full avdragsrätt för gåva till museet eftersom det ju innebär en disponering av skatteplikten, vilket torde strida mot grundläggande regler. I annat fall skulle det rimligaste ur rättvisesynpunkt vara att ge full avdragsrätt för alla liknande ändamålsgåvor och det vore ju tämligen olämpligt med tanke på den då befarade minskningen av skatteinkomster.
Utredningens förslag borde inte förverkligas. I stället borde man ge utredningen direktiv att utreda vidare om man anser att allmänheten (skatteintäkterna) ska finansiera verksamhet som skatteskyldiga själva väljer och om skattelättnad i så fall inte också borde ges dem som stöder ung kulturverksamhet, alternativ kultur och fristående hjälporganisationer.
Kattis Pilheden, juridikstudent