Kära kristenhet, vi pingstvänner hejar på er

Så kommer den igen, helgen av hänförelse - pingsten. Allt sedan judarnas firande av lagens givande på Sinai berg har den bibliska berättelsen också burit en närvaro av element till liv. Det är samme Gud som har skapat som frälser och som ger liv i Anden.

Påsken berättar om vad vi är frälsta från och pingsten vad vi blir frälsta till. Pingsten är progressiv, nyfiken och kreativ. Den är utåtriktad och djärv, men ändå varm. Den definieras av eld, men med inslag av vind och vatten.

I modern kristenhet finns såväl pingstväckelse som pingströrelse. Pingströrelsen är en del av pingstväckelsen men pingstväckelsen är så mycket större än pingströrelsen. Vindarna blåser vart de vill. Ingen äger pingsten och ingen styr den. Den helige Ande är Guds personliga och kraftfulla gåva till var och en som tror. Men pingströrelsen bär ett anslag som kännetecknar vår syn på skapelsen, på människan, Bibeln, församling och samhälle.

Det pingstkyrkliga, det pentekostala, innebär en tilltro till Andens verk i skapandet av människan. Att Anden inspirerade författarna till en helig skrift, det som blev vår bibel. Anden gav oss kyrkan på pingstdagen och Anden leder oss alltid till Kristus. Det blev vår rörelses betoning att predika vad som ibland kallas ”full gospel” eller ”det fulltoniga evangeliet”:

Jesus frälser.

Jesus döper i helig Ande.

Jesus helar och helgar oss.

Jesus kommer tillbaka.

Också idag är detta vår primära förkunnelse. Vi passar inte in på skalor om liberal och konservativ, för personen är alltid viktigare än principen. Vi är en arbetarrörelse inom kristenheten med ett starkt socialt engagemang drivet av Anden med Kristus i centrum. Vi gör inte gärna positioneringar och kan därför verka otydliga men har alltid respekt för råmärken och kan därför uppfattas konservativa. Vi ogillar när det liberala tar Gud ut ur alla ekvationer och sätter människan i centrum men vi älskar att se människan blomstra. Vi ogillar när kärleken till Bibeln går över i fundamentalism, bokstaven dödar men Anden ger liv.

Det är nog viktigt att veta på vad man tror, men allra viktigast är att veta på vem man tror. Vi älskar den lokala församlingen men inte sekterism. Vi är en del av samhället och har i grunden en positiv syn på människan, vi ser oss som sända till världen för att förmedla hopp och hjälpa utsatta. Arvsynden är inget som slår an hos oss, ändå har varje människa ärvt benägenheten till synd och kan bli räddad genom sitt ja. Vi är en del av väckelserörelsen och baptismen. Det personliga ställningstagandet som ändå innebär överlåtelse till församlingen, att själv låta döpa sig och vara definierad av det den friheten ger och att låta sitt engagemang bottna och utvecklas via församlingsgemenskapen.

Kära kristenhet, vi pingstvänner hejar på er och själva bär vi den del av pingsten som blev vår med glädje medvetna att allt är gåvor av nåd. Glad pingst, löftet om Guds gåva gäller i dag.