Debatt
Klokast är att vänta in nya NT-översättningen
BIBELÖVERSÄTTNING. Katolska kyrkan kommer inte använda sig av NT 2026 för liturgiskt bruk, skriver Tobias Hägerland.

Anders Göranzon och Olof Brandt uppmanar (i Dagen 24/5) kyrkor och samfund att redan nu ta ställning till om och hur de vill använda Svenska Bibelsällskapets kommande översättning av Nya testamentet, NT 2026. Översättningen ska vara färdig om drygt två år och lanseringen av den presenteras av Svenska bibelsällskapet som en möjlighet för enskilda församlingar att skapa intresse för Bibeln.
Göranzon och Brandt nämner inte att landets näst största kristna samfund, Katolska kyrkan, redan har lämnat besked. NT 2026 kommer inte att antas för liturgiskt bruk i det svenska katolska stiftet, helt enkelt därför att det är svårt att se behovet av en ny översättning. Den översättning som i dag används i katolska gudstjänster, bibel 2000, upplevs inte som påtagligt föråldrad. Tidigare ordföranden i Katolska liturgiska nämnden, fader Anders Ekenberg, har till och med beskrivit initiativet till en ny översättning som ”kontraproduktivt” (tidskriften Signum i november 2022).
För Katolska kyrkans del handlar det också om att en omfattande utgivning av liturgiska böcker baserade på bibel 2000 efter många års arbete nyligen har kunnat slutföras. Det gäller inte minst Timmarnas liturgi, tidegärden i fyra tjocka band som togs i bruk 2022 och som innehåller stora delar av Gamla och Nya testamentets texter. Samma år publicerades Katolsk studiebibel, en fullständig utgåva av bibel 2000 kompletterad med katolska kommentarer som ska främja de troendes bibelläsning. Studiebibeln har blivit uppskattad i många kristna kretsar och en ny upplaga förväntas komma 2025. På sätt och vis är det först nu som bibel 2000 har börjat bära riklig frukt bland svenska katoliker, och att just då införa en ny översättning är inte att tänka på.
Att de som leder översättningsarbetet är ytterst kompetenta råder inget tvivel om, men projektet har inte alls samma resurser som Bibel 2000 hade.
Tobias Hägerland
Som Göranzon och Brandt påpekar får varje kyrka och samfund ta egen ställning till NT 2026, och det är förstås helt i sin ordning om några väljer en annan väg än Katolska kyrkan. Men även den som anser att en ny översättning är behövd gör nog klokt i att invänta slutprodukten innan några beslut fattas. Blir den bättre än de översättningar som redan finns? Att de som leder översättningsarbetet är ytterst kompetenta råder inget tvivel om, men projektet har inte alls samma resurser som bibel 2000 hade. Det från början tydligt uttalade målet att bli klar till 500-årsminnet av den första fullständiga översättningen av Nya testamentet till svenska kan nog också skapa en tidspress som riskerar att kvaliteten blir lidande.
Trots att alltså inte mycket mer än två år återstår tills NT 2026 ska gå i tryck, förefaller det som om översättningsarbetet i flera viktiga delar fortfarande befinner sig på experimentstadiet. Som exempel kan nämnas att referensgrupperna tidigare i år ombads att reagera på ett försök att i översättningen återge växlingen mellan olika tempusformer i den grekiska grundtexten. I antik grekiska är det varken ovanligt eller stötande att i en och samma berättelse byta fram och tillbaka mellan verbformer som i sig uttrycker nutid och förfluten tid. Om man för över den sortens tempusväxling till svenska, som Svenska Bibelsällskapets översättare har provat att göra, blir resultatet att texten av många torde upplevas som talspråklig (”jag kom dit, och då säger hon, och då svarar jag”). Även här kan säkert olika läsare ha olika uppfattningar, men det bådar inte särskilt gott att Svenska bibelsällskapet först i detta sena skede undersöker hur ett så radikalt nytt grepp kan komma att tas emot.
I de texter som referensgrupperna fått ta del av har flera vågade översättningsval provats, också när det gäller etablerade termer med stark teologisk laddning. NT 2026:s översättare har bland annat menat att ett av de verb som tidigare återgetts med att ”göra bättring” eller ”omvända sig” snarare bör översättas ”ändra inställning” eller ”ändra sitt sätt att tänka”. De argument som har framförts är inte självklart övertygande, och Svenska bibelsällskapet borde fundera några extra gånger innan man bestämmer sig för att satsa på en tolkning som så markant försnävar innebörden i Nya testamentets maningar till en förändrad livsinriktning.
”Översättningen måste vinna förtroende bland människor i både kyrkor och samhälle”, skriver Göranzon och Brandt, och på den fria bibelöversättningsmarknad som råder är det alldeles riktigt. Men det innebär ju också att ingenting kan tas ut i förskott. De kyrkor och samfund som överväger att officiellt anta en ny översättning av Nya testamentet bör vänta och se vad det är som Svenska bibelsällskapet har att erbjuda.