Kunde vi byta vedkamin mot elvärme kan vi byta till solceller

I ett tidigare debattinlägg har Lennart Renöfält och Ewert Bengtsson argumenterat för att placera solceller på kyrktak. De tar fram goda exempel på där så har skett. Jag instämmer i deras åsikt.

Som de påpekar har, under den senaste vintern, diskussionerna varit många om det höga elpriset och hur det slagit mot privatpersoner, men också hur företag och organisationer har drabbats. Bland dem som drabbats finns Svenska kyrkans församlingar.

Våra kyrkor är ofta stora och har direktverkande el som uppvärmningssystem. Det är stora volymer luft som ska värmas upp och det till en stor kostnad vid varje tillfälle. Dessa kostnader riskerar att slå undan benen för kyrkans grundläggande uppdrag: att människor ska komma till tro på Kristus och leva i tro, en kristen gemenskap skapas och fördjupas, Guds rike utbredas och skapelsen återupprättas. I detta ligger också att kyrkan ska vara så lite klimatpåverkande, som möjligt.

Ett sätt att göra detta möjligt, är att placera solceller på våra kyrkors tak. De allra flesta av dem är orienterade i öst-västlig riktning, vilket innebär att det finns ett tak som är placerat i syd. En utmärkt plats att placera solceller på. Det är klimatsmart och elkostnaderna kan minska. Allt frid och fröjd kan tyckas, men icke.

En kyrkobyggnad byggd före 1940 har ett särskilt skydd. Varje förändring av kyrkorummet eller exteriören måste granskas av antikvariska myndigheter och länsstyrelsen. De har inget ansvar för att granska eventuella ekonomiska vinster av förändringen, utan granskar bara ur antikvarisk synvinkel. Detta ställer till problem när ny teknik kommer in i bilden.

Församlingen i Fläckebo ansökte redan tidigt 2000-tal om att få placera solceller på kyrktaket. Denna fråga gick ända upp till regeringsrätten, där det blev avslag. Därmed skapades ett prejudikat. Det innebar att frågan om solceller hamnade i malpåse.

Stuguns församling beslutade i mitten av 2010-talet att ansöka om att få placera solceller på Stuguns kyrkas tak. Hör och häpna: redan tre år efter församlingens beslut fanns solcellerna på plats och i drift. Varken den antikvariska myndigheten eller länsstyrelsen gick emot förslaget. Till saken hör att Stuguns kyrka har ett svart tak och den södra sidan är riktad mot skogen. Genomfartsleden och infarten till kyrkan är på den norra sidan.

Nu kommer jag till huvudfrågan. Den församling som vill använda kyrkans tak för solceller hamnar i kniptången mellan antikvariska myndigheter och möjligheten att minska sin klimatpåverkan. Varje församling vill ha så stora resurser som möjligt till att genomföra sitt grundläggande uppdrag. Att då få ett nej till solceller riskerar att minska förtroendet för myndigheter.

Våra kyrkobyggnader har vid olika tider genomgått förändringar. Vedeldad kamin har bytts mot elvärme, elektrisk belysning inne och ute har installerats, takbeklädnader har bytts och så vidare. Varje tidsepok har satt sin årsring. Varför ska vi nu helt plötsligt stoppa tiden? Låt kyrkan leva. Låt våra kyrkor hämta kraften från ovan!