Många kristna har kämpat med skam kopplat till sin sexualitet

Sexualitet och relationer är ett viktigt ämne som berör oss alla på ett eller annat sätt. Frågan har belysts några gånger i Dagen både under sommaren och hösten. I en artikel beskrev Micke Gunnardo, parterapeut, att kyrkan och föräldrar behöver vara tydligare med vad de anser att Bibeln ger för vägledning i de här frågorna. Det har också initierats en spännande debatt om sex, eros och njutning i vilken det framkommit flera viktiga perspektiv av både John Sjögren och Julia Schönning Landin.

Det är bra att ämnet lyfts, men vi vill problematisera kyrkans och kristna företrädares inblandning i våra sexliv. Om avsikten är att skapa förutsättningar för bra relationer och sex måste kyrkornas undervisning om ämnet förbättras. Diskussionen måste nyanseras enligt rådande kunskapsläge.

Det framhålls många goda poänger av Schönning Landin som skriver om kvinnlig lust och njutning, men det finns fler nyanser att lyfta fram. Det blir en för grov generalisering att säga att en kvinna inte kan bli upphetsad lika fort som en man. Den fysiologiska upphetsningen fungerar på samma sätt och kan, precis som för en man, gå från noll till hundra på kort tid. Det finns inget som säger att ett längre sexuellt möte nödvändigtvis blir mer innerligt eller kärleksfullt än ett kort. Kanske Schönning Landin menar att det måste ges utrymme för kvinnans lust och upphetsning, och inte för stort eller snävt fokus på just penetration. Där håller vi med.

Vi håller också med om att sex där mannens upphetsning och behov får styra inte är positivt eller bra. Samtycke är en viktig och odiskutabel grund för bra sex. Pastorer behöver, vilket Schönning Landin också nämner, sluta uppmana par att ställa upp på sex för varandra. Men vi skulle vilja gå längre och lyfta fram att en förutsättning för att få ett tryggt sexliv är att ha möjligheten att fatta sina egna beslut om sin kropp.

Den stora amerikanska undersökning som boken The great sex rescue av Sheila Wray Gregoire baseras på visar att kvinnor som väntar med sex till äktenskapet har 25 procent högre risk att drabbas av samlagssmärtor. Det betyder inte att det är fel att vänta med sex, men den ökade risken för smärta är ett faktum vi behöver problematisera. Vi har hört dessa berättelser även från kvinnor i Sverige. Kroppen och hjärnan kan ha svårt att hänga med när man först ska avhålla sig och sedan – från en dag till en annan – förväntas njuta av sex.

Det finns också vetenskapsbelagda samband mellan samlagssmärta och känslor av skam och skuld. Det går inte att ha en undervisning som utgår ifrån att sex blir bra bara man håller sig inom ramarna, sexualiteten är mer komplex än så. Därför är det problematiskt om unga undervisas på ett sätt som gör att de känner skam över sin kropp. Eftersom sexualiteten hör ihop med både kropp och psyke blir det svårt att få fantastiskt sex som gift om man innan känt sig smutsig. Vi behöver fler nyanser när vi pratar om sex.

Det är också svårt att prata om sexualitet utan att komma in på makt. För att kunna må bra i vår sexualitet behöver vi ha makt över vår egen sexualitet. En positiv makt. Vår sexualitet kan skadas när någon överskrider våra gränser eller utövar makt över oss. Det är inte konstigt att vi hört så många berättelser om hbtqi-personer som tagit skada av omvändelseterapi. Vår sexualitet är något som finns i vår identitet och som ligger djupt i oss.

Många av oss inom kyrkan har vuxit upp i en församling som gav vaga råd om sexualitet men tydliga värderingar om vad som är rätt och fel. Många har kämpat med skam, en skam över sexualiteten och en skam över den man är.

Ibland har den positiva sidan av sex belysts av ledare som försökt vara generösa, men som i brist på djupare kunskap berättat utifrån privata sexuella erfarenheter. Öppenhet kan vara ett bra sätt att skapa närhet och igenkänning, men ingen ska ofrivilligt behöva ta del av andra människors sexliv – särskilt inte av dem som undervisar och har en maktposition.

Vi bör alla få välja hur vi vill använda vår sexualitet och vi har rätt att skydda den med gränser. Våra egna gränser. Inte de gränser eller de förväntningar som kyrkor och pastorer lägger på oss genom att undervisa detaljerat om vad vi får och inte får göra.

Kyrkor och andra kristna sammanhang skulle vinna på att leta efter utbildade och uppdaterade yrkesverksamma föreläsare när det är dags att hålla undervisning om sex eller relationer. Sexualiteten är en naturlig del av att vara människa och ämnet är komplext.

Vi behöver komma bort från undervisning som skapar känslor av skam. Vi har en utmaning i att hitta en väg som förmedlar lust, glädje och tilltro till individens goda val. Sexualiteten kan ge glädje och njutning och kan stärka relationen till den man lever med, men då behöver det finnas förutsättningar för trygghet, glädje och lust. För alla. Det är inte okej med undervisning eller sex som går över någons gränser och det är inte okej att kristna gifta kvinnor har mer smärta vid sex än andra.