Nattvard kan inte firas med Coca-Cola

Coronapandemin har fått många att se över sina rutiner. Regering, myndigheter, kommuner och regioner uppdaterar oss regelbundet om vad som gäller just nu. Vissa råd har gällt ända sedan viruset började spridas. Andra råd har reviderats flera gånger under kort tid när det framkommit nya fakta. En del kyrkor frestas nu att göra likadant med teologin, exempelvis kring nattvarden. Den tro man bekänt innan pandemin ersätts nu med det som känns rätt för stunden för den enskilda prästen eller predikanten.

Svenska kyrkans teologi finns sammanfattad i bland annat Kyrkoordningen, Kyrkohandboken och Bekännelseskrifterna som alla har sin grund i Guds ord. I dessa skrifter finns regler för vem som får leda gudstjänster, ordningar för hur gudstjänsterna ska firas och en bakgrund till hur vi resonerat historiskt. Varje präst som vigs har avlagt löften inför biskop, domkapitel och församling. Vi har bland annat lovat att förkunna Guds ord rent och klart och att rätt förvalta sakramenten. Detta får vi dessutom lön för att göra, en förmån som medlemmarna betalar för. Inte därför att präster är finare än någon annan utan därför att vi efter utbildning ansetts lämpliga att vårda den skatt vi har i våra sakrament: dopet och nattvarden. Biskopens och domkapitlets uppgift är att ge råd och utöva tillsyn; alltså se till att Svenska kyrkans präster håller sig till kyrkans demokratiskt beslutade ordning.

Dopet är grunden för medlemskapet i Svenska kyrkan. Så livsviktigt är dopet att var och en som själv är döpt får leda ett dop i en krissituation. Det räknas som ett dop så länge det sker i rent vatten och i Faderns och Sonens och den Heliga Andens namn. Dopet kan sedan bekräftas av den lokala kyrkoherden.

Nattvarden får däremot, enligt vår kyrkas bekännelse, enbart ledas av en präst och ska firas i församlingens gemenskap. En gemenskap som inte kan ersättas av en video där prästen läser och ber och församlingen på var sitt håll äter det som råkar finnas till hands. Däremot finns inga begränsningar kring var nattvarden firas. I likhet med lutherska, ortodoxa och katolska kyrkor världen över bekänner vi att den som tror och tar emot bröd och vin verkligen får del av Kristi kropp och blod. Nattvarden är enligt våra bekännelser alltså inte en symbolisk påminnelse eller ett mellanmål som kan firas med Coca-Cola som Arne Winerdal antyder i Dagen 27/11.

Våra kyrkor är heller inte stängda och inga präster har, mig veterligen, permitterats. Det går alltså fortfarande att ta emot nattvarden, under säkra former. På vissa håll firas flera något kortare mässor. På andra håll har gudstjänsttiden förlängts. När högsta tillåtna antal har fått ta emot nattvarden lämnar de kyrkan medan prästen stannar kvar i någon timme extra. Det finns också möjlighet att kontakta sin hemförsamling och be att en präst kommer till hemmet. Du kan också boka en tid för att få ta emot nattvarden.

Pandemin har drabbat hela vår värld och också Svenska kyrkan. Den utmanar oss att tänka nytt på flera plan och många verksamheter har flyttat ut på internet. Våra grundläggande trossatser om sakramenten har däremot inte ändrats. Nattvardsgudstjänst ska ledas av en präst, firas i gemenskap med andra med läsande av instiftelseorden och med bröd och vin (eller dryck från vinstocken). Därför är det fullt rimligt att en präst nu fällts av domkapitlet för att ha förespeglat människor att de kunde ta emot nattvarden genom att se ett videoklipp och äta bröd och vatten.

Nu är inte tid att frångå goda och beprövade ordningar. Nu är tid att stå fast i vår bekännelse och sätta vårt hopp till Honom som är vår räddare.