Oklokt om ärkebiskopen avstår från sociala medier

Ann Heberleins debattinlägg (Dagen 26/4) innehåller information som kräver rättelse respektive förtydligande om Svenska kyrkan.

Heberlein skriver om “det stora medlemstapp som fortgått i oförminskad takt sedan 2016 då rekordmånga valde att begära utträde”. Det stämmer att utträdessiffrorna år 2016 låg på en ovanligt hög nivå, föranlett av en medial granskning av resor som företogs i församlingarna. Utträdessiffrorna låg även år 2017 på en hög nivå. Men sedan dess har medlemstappet på grund av höga utträdestal inte alls fortsatt i oförminskad takt, utan tvärtom sjunkit.

Under de följande tre åren minskade antalet utträden successivt och låg år 2020 på samma nivå som vid 2010-talets början. Under det senaste decenniet har vi också sett en kontinuerlig trend med stigande inträdessiffror. Mellan år 2010 och 2021 har antalet årliga inträdestalen fördubblats, från knappt 6 000 till drygt 12 000.

Förtroendet för Svenska kyrkan ökar enligt Förtroendebarometern 2022 och ligger i år på en tionde plats bland samhällsinstitutioner. Det är strax efter regeringen och kungahuset. Mellan 2018 och 2022 har förtroendesiffran stigit från 35 till 42 procent.

När det gäller Svenska kyrkans ekonomi hänvisar Heberlein till siffror från år 2016. Det är alltid vanskligt att luta sig tillbaka på en prognos som gjorts för länge sedan, i det här fallet sju år.

När Svenska kyrkan för sju år sedan gjorde prognosen fram till 2030 kom man fram till att den reala utvecklingen (rensad för inflation) skulle år 2027 leda till 11,7 miljarder kronor i intäkter. Vid senaste prognostillfället (februari 2022) prognostiserades en realintäkt på 14,7 miljarder kronor. Den främsta förklaringen för denna skillnad är att inflationen sedan 2016 inte har utvecklats i enlighet med Riksbankens inflationsmål på 2 procent.

Det finns behov av att göra kostnadsanpassningar inom Svenska kyrkan med anledning av intäktsutvecklingen, men inte på den nivå som anges i debattartikeln. Svenska kyrkan är inte i ekonomisk kris.

Många av de samhällsfrågor Svenska kyrkan engagerar sig i, som till exempel migration och integration, religionsfrihet, hållbarhet och bistånd, drivs sedan flera år tillbaka gemensamt av de kristna trossamfunden genom Sveriges kristna råd. I alla dessa frågor finns en för samfunden gemensam teologisk grund.

Heberlein har helt rätt i att ärkebiskopens uppgift är att leda, inspirera och entusiasmera alla de som dagligen arbetar med att sprida evangelium, i ord och handling. Att i detta arbete bortse från vår tids kommunikationsmedel som massmedier och sociala medier vore dock oklokt.

För att förkunna evangelium i ord och handling har kyrkan i alla tider använt sig av de kommunikationsmedel som stått till buds. Martin Luthers användning av den då nya boktryckarkonsten är ett strålande exempel på det.

Välkommen tillbaka till Svenska kyrkan, Ann Heberlein.