Om kritikerna har rätt underkänns Bibelns trovärdighet

Vi har nyligen firat jul. I hem och kyrkor har vi läst en av Bibelns mest välkända och viktiga texter, den som handlar om Jesu födelse i Betlehem. Tid efter annan har dock just den här bibeltexten ifrågasatts och granskats, särskilt vid jultid. Här är några exempel.

I magasinet Populär historia (19/11 2006) skrev journalisten Sören Wibeck artikeln Vägen till Betlehem där han bland annat ifrågasatte evangelisten Lukas berättelses historiska riktighet och hävdade att det fanns många svårigheter med folkräkningen som Lukas anger. Han skriver: ”… en är att han daterar den till nära Herodes död (4 f Kr) och samtidigt tio år senare när Quirinius var ståthållare i Syrien.”

I en artikel i Illustrerad Vetenskap (17/12 2017) frågar frilansjournalisten Therese Boisen Haas om Jesus föddes i Betlehem. Hon påstår där att källorna inte anger att människorna skulle registreras på sin födelseort, vilket hade inneburit långa resor. Josef och Maria hade alltså ingen som helst anledning att resa till staden. Med största sannolikhet stannade alltså Josef och Maria hemma i Nasaret, menar hon.

Journalisten och historiepoddaren Urban Lindstedt intervjuades i TV4:s Nyhetsmorgon 6/1 2023 och sa att det är ingen tvekan om att Jesus har funnits, men att han skulle ha fötts i Betlehem stämmer knappast. När man skrev Bibeln ville man falla in i gamla profetior om att Messias skulle komma från Betlehem. Så detta är bara en konstruktion, konstaterar Lindstedt.

Julafton 2023 skrev historieprofessorn Dick Harrison en artikel i Svenska Dagbladet i vilken även han hävdar att julevangeliet inte är historiskt korrekt och att Lukas gjort sig skyldig till ett misstag då han påstår att Jesus föddes i Betlehem. Detta med anledning av felaktig datering av skattskrivningen.

Att man anklagar Lukas för att ha konstruerat sin berättelse och att inte vara historiskt korrekt är märkligt då han hänvisar till samtida ögonvittnen (vid tiden för Jesu födelse) och skriver ”Sedan jag noga efterforskat allt från början har även jag bestämt mig för att skriva ner det i ordning för dig, högt ärade Teofilus, för att du ska veta hur tillförlitlig den undervisning är som du har fått” (Luk 1:1–4).

Maria och Josef begav sig till Betlehem för att skattskrivas, vilket skedde enligt judisk tradition. Att det var en gudomlig avsikt med detta bekräftas genom att både Josef och Maria fick änglabudskap om att hon skulle föda en frälsare. Därför måste barnet födas i Betlehem enligt profetian i Mika 5:2.

Fakta om personerna i bibeltexten ger klarhet om att flera olika skattskrivningar genomförts. Roms första kejsare, Augustus (född 63 före Kristus, död 14 efter Kristus) förordnade tre stora skattskrivningar: år 28 och 8 före Kristus samt 14 efter Kristus. Hans andra skattskrivning kan alltså ha pågått vid tiden för Jesu födelse (enligt forskare bör det ha varit år 6 före Kristus) och berörde både romare och annat folk – däribland judar – i Syrien och Judéen.

Genomförandet ålåg den kejserliga guvernören Gaius Sentius Saturninus som var sändebud till Syrien år 9–6 före Kristus, medan det yttersta ansvaret vilade på befälhavaren Quirinius, Roms styresman över provinsen Syrien/Judéen år 11–7 före Kristus. Lukas, som fokuserade på händelserna i Judéen, kallar skattskrivningen ”den första” som Quirinius ansvarade för (Luk 2:2).

Varför den första? Därför att Quirinius förrättade en andra folkräkning i Judéen år 6 efter Kristus under hans andra mandat i Syrien vilket skedde efter att Roms makt stärkts över judarnas land. Den folkräkningen åsyftas av Lukas i hans senare skrift Apostlagärningarna 5:37.

Man kan inte bara utgå från profan historia när man studerar julevangeliet (eller annan bibeltext). Man måste också se den andliga dimensionen för att få en hel och rätt bild av sammanhanget. Om kritikerna har rätt underkänns Bibelns trovärdighet och därmed dess gudomliga auktoritet, vilket för mig är otänkbart.

Därför – kan vi lita på att Jesus föddes i Betlehem? Ja, det kan vi! Gud har vakat över sin frälsningsplan och den kan ingen människa ändra på.