Politisk kamp förverkligar kärleksbudet

I en debattartikel den 24 oktober polemiserar Bengt Olof Dike mot det förslag till Manifest för en kristen vänster som Sveriges kristna socialdemokrater - Broderskapsrörelsen tidigare fört fram till diskussion (se till exempel vår artikel i Dagen den 14 oktober). Dike menar bland annat att vi gör anspråk på att “sitta inne med alla sanningar” och att vi försummar solidaritetsarbetet med kristna minoriteter och med Zimbabwes folk.

Det är utmärkt att vi nu får en diskussion om vad som skiljer en kristen vänster från en kristen höger, såväl i Sverige som internationellt. I en tid som glädjande nog präglas av religionens återkomst till det offentliga samhällslivet är det viktigt att synliggöra de skiljelinjer som finns inom svensk kristenhet i synen på mellanmänsklig solidaritet och på hur det goda samhället ska byggas.

Vi kristna socialdemokrater har självklart inga anspråk på att tala för alla kristna. Vi kan bara berätta om hur vår upplevelse av evangeliet och Jesu ord om kärleken leder oss till en människo- och samhällssyn där jämlikhet och solidaritet står i centrum. Vi vill slåss för ett samhälle där den tilltagande individualiseringen inte tar sig uttryck i egoism och isolering, utan blir ett uttryck för mänsklig frigörelse och ett lösgörande av människans skaparkraft. Men vi kan bara tala för oss - den kristna högern får tala för sig.

Var finns då den kristna högern i Sverige? Och vilka är likheterna och vilka är skillnaderna mellan den kristna högern i Sverige och den kristna högern i USA? En viktig skillnad mellan den kristna högern i Sverige och den i USA är att i Sverige finns inga grupperingar som uttalar ett starkt stöd för dödsstraff och rätten att bära vapen. I Sverige är den kristna högern ibland mindre hökaktig i utrikes- och säkerhetspolitiska frågor och mer positivt inställd till en generös flykting- och biståndspolitik. Det är bra, och här finns det utrymme för samarbete mellan en kristen vänster och en kristen höger.

Men den kristna högern i Sverige står också för en djupt konservativ linje i frågor kring abort, familj och äktenskap, ett oreserverat stöd till Israels agerande i konflikten med palestinierna och en högerlinje i traditionella vänster-högerfrågor. Den kristna högern i Sverige har ett fäste inom kristdemokratin, och finns också inom institutioner som till exempel Claphaminstitutet och tidningar som Världen idag. Den kristna högern i Sverige är inte stor, men har tvingats mobilisera eftersom den är på väg att förlora sina politiska sakfrågor och marginaliseras i den offentliga debatten.

Vi välkomnar en diskussion mellan en kristen vänster och en kristen höger och vill gärna att den kristna högern själv tar plats och offentligt formulerar sina ståndpunkter. I stället väljer den att ducka och låtsas att den inte finns, alternativt att den uttalar sig å hela kristenhetens vägnar. Det är sannerligen en högmodig inställning.

Dikes anklagelser om att den kristna vänstern försummar solidaritetsarbetet med till exempel kristna minoriteter eller med Zimbabwes folk visar bara på hur lite han hör och ser, eller kanske snarare hur lite han vill höra eller se.

Tidningen Broderskap har exempelvis vid flera tillfällen det senare året uppmärksammat det politiska förtrycket i Zimbabwe.

Och just i dagarna, den 28 oktober, arrangerade Broderskapsdistriktet i Stockholms län ett öppet opinionsmöte till stöd för den kristna minoriteten i Irak, med bland andra socialdemokraternas talesman i utrikespolitiska frågor Urban Ahlin som inledare.

Men vi kristna socialdemokrater tar i vårt solidaritetsarbete framförallt fasta på Paulus ord om att här är varken jude eller grek. En människas religionstillhörighet, eller om man bor i Zimbabwe, Kongo eller Gaza, kan aldrig vara avgörande för om hon ska få hjälp i en nödsituation. Vår solidaritet känner inga gränser.

Vi vill vara med och leda den mobilisering som syftar till att låta samhället impregneras av kärleksbudet. En aktiv politisk kamp för värden om frihet, jämlikhet och solidaritet är bästa sättet att omsätta kärleksbudet från ord till handling.