Debatt
Syriens kristna behöver stöd
Låt inte Syriens kristna möta samma öde som Egyptens kopter, skriver två moderata riksdagsledamöter. De menar att det internationella samfundet måste fundera över hur man kan stötta Syriens kristna efter Assadregimens fall.
Detta är ett debattinlägg som uttrycker författarens egna åsikter. Tidningens linje framförs på ledarsidan.
Den arabiska våren har hittills inte lett till några förbättrade förutsättningar för Mellanösterns kristna.
I Syrien utsätts dagligen befolkningen för fruktansvärda våldsamheter. Omvärlden hoppas på att Assadregimen snart ska ge vika för befolkningens och omvärldens krav på demokrati. Men den arabiska våren har hittills varit en besvikelse, inte minst för regionens kristna minoriteter. Därför löper Syriens kristna minoritet risken att möta samma öde som Egyptens kopter.
I tidningar och på Youtube kablas det ut fruktansvärda filmer och bilder som visar de våldsamma grymheter som dagligen drabbar Syriens befolkning. Bilder på döda och lemlästade barn, kvinnor och män och bilder på skoningslöst våld och sönderbombade hus.
Ingen vet hur länge våldet ska pågå och ingen vet hur den dag då våldet har upphört kommer att se ut. För vissa är den dagen mer fruktad än de våldsamheter som just nu pågår utanför deras fönster.
Det är sorgligt att detta vackra land som länge utgjorde en knutpunkt mellan olika kulturer och civilisationer nu härjas av grymheter som begåtts både av statsmakten samt dess oppositionella. Syrien, ett land som historiskt sett varit ett nav i Mellanösterns handelsutbyte och en geografi som bebotts av många olika kulturer slits nu i sönder. Särskilt utsatta är Syriens kristna minoritet som nu riskerar att gå samma öde till mötes som Egyptens kopter.
Syrien har länge styrts med järnhand av familjen Assad. Den kristna minoriteten har dock, jämför med många av Syriens övriga minoriteter, haft en privilegierad ställning och sluppit den diskriminering som många andra grupper drabbats av.
Det innebär inte att den kristna gruppen varit nöjd med Assads styre och inte önskat sig demokrati, men när nu regeringen faller riskerar den vrede som riktas mot Assadregimen även att spilla över på de kristna som av många betraktas som lojala till Assadregimen.
Många kristna är nu rädda för följderna och har därför valt att inte vara aktiva i de oppositionellas demonstrationer, vilket ytterligare har ansträngt relationerna mellan de olika grupperna.
Tyvärr har den arabiska våren hittills inte lett till några förbättrade förutsättningar för Mellanösterns kristna att leva och verka under.
För Egyptens kopter, som under revolutionen på Tahirtorget demonstrerade tillsammans med sina muslimska landsmän, har revolutionens efterspel bjudit på mord, trakasserier och nedbrända kyrkor. Det är ett öde som vi gärna vill bespara Syriens kristna.
Sverige har genom EU genomfört en lång rad sanktioner mot Syrien samt uppmanat president Assad att avgå.
Vi har också utsett en ambassadör för att upprätta en dialog med de oppositionella i Syrien samt att vi ger vårt stöd till FN:s sändebud Kofi Annan för hans arbete liksom stöd för Arabförbundets engagemang för att hitta en fredlig lösning på konflikten.
Men det internationella samfundet behöver också fundera över hur vi i en framtid, efter Assadregimens fall, kan stötta Syriens kristna minoritet samt att långsiktigt stödja ett demokratiarbete som leder till verklig demokrati - det vill säga en sekulär, tolerant stat med en demokratiskt vald regering som respekterar de demokratiska fri- och rättigheterna.
