10 frågorna som kommer avgöra religiösa friskolornas framtid

1) Januariöverenskommelsen

När Sverige, efter många om och men, fick en regering efter 2018 års riksdagsval träffades en överenskommelse mellan regeringen och dess stödpartier MP, L och C. Punkt 57 av 73 i Januari­överenskommelsen handlar om att stoppa nyetableringen av konfessionella friskolor, samt att de redan existerande skolorna ska kontrolleras bättre. Samtliga parter har lovat att överenskommelsen ska hållas, så det här är regeringens och samarbetspartiernas uttryckliga vilja.

2) Utredningen

Konfessionella friskolor har debatterats en längre tid och regeringens respons blev till slut att tillsätta en utredning. Utbildningsminister Anna Ekström (S) sjösatte den strax innan valet 2018 med målet att se över hur man skulle få bort religiösa inslag i skolorna. Tanken var att utredningen skulle presenteras innan sommaren, men Januariöverenskommelsen kom i vägen och utredningen förlängdes med nya direktiv. I december är det tänkt att underlaget till en ny politik ska presenteras.

Men flera frågor måste besvaras, exempelvis varför redan existerande religiösa friskolor ska få finnas kvar medan nya inte får startas. Det här skulle kunna ses som diskriminerande, inte minst utifrån ett konkurrensförhållande på en fri skolmarknad.

Läs mer Jan Rosman: Jag vill starta nya kristna friskolor

3) Europakonventionen

De som försvarar konfessionella friskolor hänvisar ofta till Europakonventionen som ger föräldrar rätt att välja en utbildning åt deras barn som stämmer överens med sina religiösa, filosofiska eller pedagogiska övertygelser. Vissa menar att Sverige inte kan gå emot denna konvention och att regeringens förslag om etableringsstopp därmed är ett slag i luften. Utbildningsminister Anna Ekström har sagt till Dagen att det finns ett bedömningsmaterial som Sverige kan använda sig av, och hänvisar till en del rättsfall i ärendet. Huvudargumentet hon lyft fram är att det handlar om att stärka integrationen.

Andra aktörer har poängterat att om förbud införs mot de religiösa skolorna, då måste även samma inskränkningar gälla för de filosofiska och pedagogiska, exempelvis Montessoriskolor.

Läs mer Sveriges kristna råd: Förbud mot konfessionella friskolor är diskriminering

4) Förbudsivrarna

Några partier vill gå längre än Januari­överenskommelsen. Exempelvis gick Socialdemokraterna till val på att helt förbjuda religiösa friskolor, även om det bakom de pompösa slagorden visade sig att syftet är en skola fri från religiös påverkan. Utbildningsminister Anna Ekström har förklarat att religiösa aktörer får driva skolor, men inte anordna frivilliga andaktsstunder eller något liknande.

Men S är inte ensamma om att vilja trycka på förbudsknappen, utan allt fler partier har landat i att någon form av förbud bör införas. Miljöpartiet bytte fot på kongressen tidigare i år, och ställde sig bakom ett förslag som ligger nära Socialdemokraternas. Vänsterpartiet har länge varit skeptiskt mot religiösa friskolor. Moderaterna svängde i slutet av valrörelsen 2018 och krävde att nya religiösa friskolor inte skulle få startas, en linje som även L och SD driver.

Läs mer Rektorn: Fegt att ge sig på religiösa friskolor

5) Huvudmännens fokus

Ett sätt att komma åt konfessionella friskolor handlar om att syna de aktörer som vill starta en skola. Det här är ett perspektiv som är med i den statliga utredningen som just nu arbetar för fullt med att ta fram förslag. På det här sättet vill man komma åt oseriösa aktörer och även försvåra för religiösa aktörer att starta och driva skolor. Genom att flytta fokus till huvudmännen stirrar man sig samtidigt inte blind på om skolan på pappret är konfessionell eller inte.

6) De dolda religiösa friskolorna

I debatten låter det som ett enkelt drag att snabbt och lätt göra sig av med de konfessionella friskolorna. Men problemet är djupare än så. Flera skolor som kritiserats hårt är nämligen inte uttalat konfessionella. Laboraskolan i Småland är ett exempel, en skola som sägs vara i händerna på den slutna kristna rörelsen Plymouthbröderna. På pappret är det här dock en helt vanlig friskola och skulle inte påverkas av ett förbud. Även Vetenskapsskolan i Göteborg, som omskrivs som muslimsk och vars vd omhändertogs av Säpo, är inte på pappret konfessionell.

Sedan händer det att religiösa krav även dyker upp i kommunala skolor, som tidigare i år då nyheten kom att föräldrar i Jukkasjärvi skola försökte påverka undervisningen.

7) Skolornas försvarare

Det låter kanske som en självklarhet, men om ingen försvarade de konfessionella friskolornas rätt att existera skulle de inte finnas kvar. Här har det skett en ganska stor omsvängning i politiken. Numera är Kristdemokraterna näst intill ensamma i riksdagen att försvara skolformen, medan de andra partierna vill ha någon form av inskränkning. Centerpartiet har inte formellt svängt om, men har inom ramen för Januariöverenskommelsen ändå gått med på att förbjuda nyetableringar.

Läs mer Utbildningsminister Anna Ekström besökte kristen friskola

8) Opinionens betydelse

Våren 2017 filmade TV4:s Kalla fakta när eleverna i den muslimska al-Azharskolan gick på skolbussen. Det visade sig att killar och tjejer satt för sig och debatten brakade loss. Någonstans här började också den folkliga opinionen att svänga, framför allt när uppgifter kom fram att vissa muslimska skolor bedrev könsseparerad undervisning, exempelvis i idrotten. Att politiska partier, ett efter ett, sedan bytt fot hänger nog till stor del ihop med att det numera finns ett stöd att förbjuda religiösa skolor. Främst har missnöjet handlat om muslimska skolor, men eftersom det inte bara går att förbjuda en viss religion från att driva skolor har även kristna skolor ifrågasatts. De kristna skolorna har själva presenterat sig som goda exempel när det gäller integration och studieresultat, men när det gäller den allmänna opinionen slåss de fortfarande med bilden av att vara segregerande, inte minst att barn skulle delas upp utifrån religionstillhörighet.

Läs mer Könsuppdelad gymnastik gav friskoledebatt nytt bränsle

9) Skolpengen

En viktig anledning till att vi har konfessionella friskolor i Sverige beror på skolpengen, som bygger på att elev­underlaget är det som finansierar en skola. Exempelvis har den tidigare L-ledaren Jan Björklund varit inne på att Europakonventionen inte kräver att staten är med och finansierar de religiösa friskolorna. De skulle då inte förbjudas, men utan skolpeng skulle nog de flesta tvingas att lägga ned. Men att den rödgröna regeringen skulle ta till sådana åtgärder finns det än så länge inte några signaler om. Att börja ändra reglerna kring skolpengen skulle kunna få en del följdeffekter som politikerna inte är så intresserade av.

10) Förskolor och folkhögskolors betydelse

Debatten kring konfessionella friskolor har främst handlat om grundskolan. Men religiösa aktörer driver även andra typer av skolor, inte minst är det vanligt med förskolor i kyrklig regi. Men det finns även flera trossamfund som är med och driver folkhögskolor. Om nu någon form av förbud ska införas för konfessionella friskolor är så klart frågan hur de här skolorna också påverkas? Ska nya kristna förskolor inte få etableras?

I debatten skiljer man mellan utbildning och undervisning, där den schemalagda undervisning i dag är det som ska vara helt skilt från religiös påverkan. Men på en förskola, med små barn i en verksamhet utan en tydlig gräns mellan utbildning och undervisning, hur gör man där? Samma problem finns när det gäller skolavslutningar i kyrkan, som också är en liten pusselbit då ny lagstiftning ska tas fram.

Läs mer Skärpta regler väntar för religiösa skolor

Jacob Zetterman

Jacob Zetterman är reporter på Dagen.