Dokument
Byråkrati och vilt största utmaningarna för mindre skogsägare
Vilt, granbarkborrar och äganderättsfrågor är några av problemen i skogen
Hälften av Sveriges skogsmark ägdes år 2021 av 311 000 privata enskilda ägare. Dagen kontaktade två av dessa för att höra vilka utmaningar de ser i skogsbruket.
Amie Ringberg, Torsås i sydöstra Småland, är ordförande i nomineringsgruppen Himmel och jord. Tillsammans med maken äger hon 30 hektar skog som paret har bestämt sig för att bruka med naturnära, hyggesfria metoder.
Vilka är era största utmaningar som skogsägare?
– Vi lägger ned mest tid på att viltskydda. Både genom att placera ut fårull och fårfett, som avskräcker djuren från att äta på unga löv- och tallplantor, och genom att stängsla in plantorna, svarar Amie Ringberg.
Hon tillägger att granbarkborrarna också är ett problem. Södra Småland ligger i ett hörn av Sverige som är känt för att vara torrt och varmt, vilket är en perfekt kombination för insekterna.
Klimatförändringarna förvärrar situationen ytterligare. Enligt Amie Ringberg har det industriella skogsbruket dessutom skapat monokulturer på många platser, vilket gynnar granbarkborrarna.
Att bekämpa granbarkborrarna och viltet på samma gång är en stor utmaning.
– Vi försöker minska andelen gran för att vara mindre känsliga för granbarkborreangrepp. Men viltet äter helst allt utom just gran, vilket gör det svårare att få upp lövträd som exempelvis asp, lind, bok och ek. Vi vill skapa en så naturlik blandskog som möjligt, vilket skapar fungerande ekosystem som är mer motståndskraftiga mot såväl granbarkborrar som andra typer av skadedjursangrepp och sjukdomar, säger Amie Ringberg.
– Här i sydöstra Sverige växer naturligt blandskogar med ett stort lövinslag. Det är det storskaliga industriskogsbruket som skapar de gran- och tallmonokulturer som vi nu har vant oss vid och som gör granbarkborren till ett så stort problem, fortsätter hon.
Vilka är dina största utmaningar som skogsägare?
Kjell-Arne Ottosson, Töcksfors i sydvästra Värmland, är riksdagsledamot för Kristdemokraterna. Han äger tillsammans med sin bror drygt 20 hektar skog.
– Mitt största problem är äganderättsfrågor och all byråkrati och alla regler som i värsta fall kan leda till avverkningsförbud.
Det Kjell-Arne Ottosson framför allt syftar på är kravet att som skogsägare anmäla avverkning till Skogsstyrelsen senast sex veckor innan avverkningen påbörjas om området är minst 0,5 hektar. Syftet är att Skogsstyrelsen ska kunna undersöka om det finns arter i skogen som gör den skyddsvärd, eller om det skulle kunna finnas sådana arter.
– För många skogsägare är skogen en pensionsförsäkring eller ett sparkonto. Men helt plötsligt kan alltså någon komma och säga ”stopp, det här får du inte avverka”.
Har det drabbat dig?
– Nej. Men däremot min far. Han fick inte avverka sin egen skog, vilket ledde till att staten i slutändan löste in marken i utbyte mot pengar och annan mark.
Enligt Kjell-Arne Ottosson glöms samtidigt det känslomässiga i ägandet ofta bort.
– Du har skogar som har skötts av din familj i generationer, helt plötsligt har den skötts så bra att man inte får bruka den. Ersättningsmark eller pengar är inte allt.
Enligt Kjell-Arne Ottosson är granbarkborrarna också en utmaning. Han pekar dessutom på bristande bärighet på vägar och dålig mobiltäckning i skogsområden som andra stora problem.
Kjell-Arne Ottosson,. (Tommy Pedersen/TT/TT NYHETSBYRÅN)
Johannes Ottestig är reporter på Dagen.
