”De attackerade med machete och sa: Vi vill ha dina armar”

I flera östafrikanska länder har attackerna mot personer med albinism ökat under coronapandemin. Häxdoktorer betalar stora summor pengar för deras kroppsdelar som påstås ge lycka, rikedom och framgång.

38-åriga Mariam Staford sitter tillbakalutad i en fåtölj i sitt kombinerade hem och väveri på landsbygden i nordöstra Tanzania. Hennes högra arm är kapad vid axeln. Den vänstra vid armvecket. Mariam miste sina armar vid en stympningsattack för drygt 14 år sedan. För gärningsmännen var hennes kroppsdelar värda sin vikt i guld.

Mariam har nämligen albinism, en ärftligt genetisk avvikelse som innebär avsaknad av färgpigmentet melanin i hud och hår. I Tanzania, och många andra afrikanska länder, betalar häxdoktorer tiotusentals kronor för kroppsdelar från personer med albinism. Ett helt lik kan inbringa uppemot 700 000 kronor.

– Jag har lärt mig att leva med det som har hänt. Min gudstro har hjälpt mig. Den har växt sig starkare efter attacken. Jag ser det som hände som en prövning, säger Mariam.

Enligt FN-expertis har attackerna mot personer med albinism ökat under coronapandemin. Mariam känner sig dock trygg i hemmets omedelbara närhet.

– Jag känner mig trygg här eftersom jag själv har valt att bo här, men jag åker ingenstans ensam. Jag litar inte på okända människor, säger Mariam.

Spöken och monster

Mellan 2006 och 2020 rapporterades 212 mord på personer med albinism i 29 afrikanska länder. 397 individer överlevde attacker.

Albinism finns i hela välden, men är vanligast i Afrika söder om Sahara. I Tanzania föds i genomsnitt ett barn med albinism på 1400 födslar. Mariam växte upp i en by vid Victoriasjön i norra Tanzania. Två av hennes nio syskon har också albinism. Deras ljusa hud sticker ut bland den övervägande svarta befolkningen. Det har gett upphov till en uppsjö av vanföreställningar.

– I min hemby kallades vi spöken eller monster. Familjer som hade barn med albinism sågs som förlorade – som straffade av Gud. Mina föräldrar trodde inte på detta. De tog väl hand om oss, men andra i byn rådde dem att döda oss eller överge oss, säger Mariam.

Kring byn fanns flera häxdoktorer.

– Folk gick till dem när de blev sjuka i stället för till riktiga läkare, säger Mariam.

Häxdoktorerna har brygder mot allt. Och för allt. De hävdar att brygder gjorda på kroppsdelar från personer med albinism ger rikedom, lycka och framgång.

– Jag kände givetvis till detta. Mina föräldrar var alltid oroliga och lät mig aldrig gå för långt från hemmet ensam, säger Mariam.

Kvinnor med albinism löper dessutom större risk än andra att utsättas för sexuellt våld.

– En del män tror att de botas från hiv och aids eller blir rika om de har sex med en kvinna med albinism. Om en man gick bakom mig brukade jag springa iväg, säger Mariam.

Attackerad under graviditeten

På kvällen de 17 oktober 2008 fanns det ingenstans att fly. Då låg Mariam, som var gravid i sjätte månaden, och sov bredvid sin tvåårige son i deras hydda. Vid midnatt väcktes hon av ljud utanför dörren.

– Jag tände en lampa och såg män komma in i rummet. En av dem var min granne. De sa: “vi vill ha dina armar”, berättar Mariam.

Männen, som var beväpnade med machetes, slängde sig över henne.

– De högg i min högerarm med knivarna tills den lossnade. Sedan började de hugga i min vänstra arm också, men de misslyckades att kapa den. Jag grät och skrek så högt att de flydde. De tog min högerarm med sig, säger hon.

Mariams son klarade sig oskadd, men hon miste sitt ofödda barn. Hon låg fem månader på sjukhus. Hennes granne och fem andra personer greps, bland annat en häxdoktor. Samtliga friades sedan.

Mariam har aldrig vågat återvända till byn. De första två åren efter attacken bodde hon på ett skyddat boende. 2010 finansierade ett utländskt tv-bolag och en organisation en resa till USA där hon fick armproteser. Därefter pluggade hon till skräddare på en internatskola i Tanzania. 2013 byggde hon sitt hus. Mariam mådde länge psykiskt dåligt och pratade med flera psykologer, men det är framför allt hennes gudstro och engagemang i Tanzania Assemblies of God som har gett henne styrka.

– Min tro på Gud har hjälpt mig mer än samtalen med psykologer, säger hon.

Attacker ökar

Sedan år 2000 har kring 80 mord på personer med albinism rapporterats i Tanzania. Situationen var som värst från 2007 till 2010. Efter det minskade attackerna i landet och det mesta av Afrika.

– Situationen är annorlunda i dag jämfört med 2008 eftersom regeringen och organisationer har upplysningskampanjer om albinism, säger Mariam.

Lokala ledare och poliser har dessutom beordrats ge extra skydd till personer med albinism. I landets största stad Dar es-Salaam huserar TAS, Tanzania Albinism Society, som grundades 1978. Salehe Alex, programchef på TAS, säger att personer med albinism under dagtid är relativt trygga i Dar-es-Salaam.

– När det är mycket folk ute, känns det tryggt att röra sig i Dar es-Salaam, men efter mörkrets inbrott kommer rädslan för att bli attackerad. Det är samma sak om man råkar sätta sig på fel buss och hamnar på en okänd plats, säger Salehe Alex.

Gravplundring

TAS bekämpar vanföreställningar samt förklarar orsakerna till albinism genom lobbying, manifestationer och upplysningskampanjer.

– Folk i städer som Dar es-Salaam är upplysta, men på landsbygden är många outbildade och lever efter gamla traditioner. En del tror fortfarande på religioner som fanns innan kristendomen och islam kom hit. Det kan påverka säkerheten för personer med albinism, säger volontären Mohamedi Ally Chanzi.

Tanzania är 947 300 kvadratkilometer stort. Det tar dagar i anspråk att nå vissa isolerade platser. Långt ifrån alla har tillgång till radio, tv, internet eller ens skolundervisning.

– Av geografiska och ekonomiska skäl kan vi inte nå ut till alla med information, säger Salehe.

Det antas finnas ett mörkertal över antalet mord på personer med albinism. En av myterna är att de är spöken som inte kan dö, utan bara försvinner. På platser där denna vanföreställning lever kvar höjer ingen på ögonbrynen om någon med albinism går upp i rök. Häxdoktorer förbjöds 2015 och hundratals har arresterats. Det är dock en öppen hemlighet att de fortfarande är verksamma.

– Folk vet att risken är stor att de grips om de attackerar oss, men samtidigt finns det fortfarande en efterfrågan på våra kroppsdelar. Därför gräver gärningsmän upp gravar där personer med albinism ligger begravda, stjäl liken och säljer dem till häxdoktorer, suckar Salehe.

De flesta offren är barn

Via telefon når vi Ikponwosa “I.K” Ero. Hon är människorättschef på albinismorganisationen “Under the Same Sun” i Kanada. Från 2015 till 2021 var hon även FN: s oberoende expert för åtnjutande av mänskliga rättigheter för personer med albinism. Hon berättar att attackerna mot dessa människor har ökat under coronapandemin, framför allt i Zambia.

– Vi känner till fem fall på 12 månader i Zambia, men det finns troligen ett mörkertal, säger hon.

Majoriteten av offren är barn.

I maj 2021 hittades ett lemlästat lik av pojke i femårsåldern i västra Tanzania.

– I 40–50 procent av fallen är familjemedlemmar involverade, säger I.K.

Hon menar att fattigdom och de höga priserna som häxdoktorer erbjuder för kroppar och lemmar ligger bakom ökningen. Majoriteten av tanzanierna tror på det övernaturliga.

– Och personer med albinism har alltid varit mystifierade och setts som övernaturliga väsen, säger I.K.

När något oförklarligt inträffar ökar efterfrågan på häxbrygder. I.K exemplifierar med mordvågen i Tanzania under 00-talet.

– I slutet av 1900-talet övergick Tanzania till kapitalism efter ett långt socialistiskt styre med ekonomisk jämlikhet. Vissa hade svårt att förstå varför en del plötsligt blev rika. Många antog att det handlade om häxkonst, säger hon.

Regional handlingsplan

Detta är även roten till myten om att män botas från aids om de har sex med kvinnor med albinism. Det finns ingen statistik över hur många som har våldtagits eller smittats till följd av detta. Kvinnorna skäms och är rädda för att polisanmäla det.

– Men, jag har gjort många fältbesök i olika afrikanska länder där jag träffat kvinnor med albinism som anförtrott mig att de fick hiv efter att ha våldtagits, berättar I.K.

Samtidigt tror hon på en ljusare framtid. Hon ligger bakom en regional handlingsplan för att stoppa människorättsövergrepp mot personer med albinism i Afrika. Den har antagits av Afrikanska Unionen och ska implementeras under perioden 2021–2031.

– Målet är att länderna ska anta nationella handlingsplaner. I Tanzania finns redan ett utkast som väntar på regeringens godkännande. Om alla länderna gör det kommer det att ske stora förbättringar.