Dokument
Forskare: Därför ser den svenska julen ut som den gör
Kapplöpning tillbaka till byn från julottan var vanligt på landsbygden för 150 år sedan. Julkrubbor om Jesu födelse infördes i svenska hem och kyrkor i början av 1900-talet. Liksom adventsstjärnorna.
Precis som midsommar har julfirandet i Sverige en stark nationell prägel. Något paradoxalt med tanke på att julen firas över hela världen, säger Jonas Engman, etnolog och folklivsforskare vid Nordiska museet i Stockholm.
Han konstaterar att jultraditionerna har förändrats över tid. Julklappar tog exempelvis fart först efter den stora välståndsökningen på 1930-40-50-talen, och då handeln plockade upp givmildheten hos svenskarna. Jultomten började dyka upp i inledningen av 1900-talet.
– Ordet julklapp kommer inte från att vi gav presenter, utan från att ungdomar gick runt i byn och busade. De bankade eller klappade på dörren, och kastade in en täljd docka eller liknande, säger Jonas Engman (bilden).
Läs merStockholms biskop: ”Gud möter oss inte i glänsande lackskor – utan som ett litet barn”
Inlagd sill på julbordet
Det som vi i dag uppfattar som traditionell julmat formerades under efterkrigstiden, berättar han vidare. Inlagd sill kom på julbordet först efter andra världskriget. För 150-200 år sedan åt man inte julskinka.
– Det var fattigt och eländigt i Sverige. De som hade råd bakade julbröd och hade i en vacker form som skulle räcka hela julen. Det som blev över torkade man till skorpor. Men korv och en del ”lådor” kom ganska tidigt.
Julen var en tid då man inte förväntades jobba, mer än att sköta djuren. Att arbeta sågs som skam- och syndfullt.
– Även om vi i dag är sällsynt lite religiösa i vårt land är vi väldigt präglade av det kristna och kyrkans högtidsår, säger Jonas Engman. Julen är en sådan högtid som har överlevt både industrialisering och politiska förändringar.
”Ett stort folkliv”
Torbjörn Larspers, präst och lektor i kyrkohistoria vid Johannelunds teologiska högskola, konstaterar att de kyrkligt arrangerade julottorna i mitten och slutet av 1800-talet var en betydligt viktigare del av julfirandet för mer eller mindre hela befolkningen. Han har studerat hur väckelserörelserna växte fram i Dalarna vid den tiden.
– Många åkte med häst och släde och facklor till julottan. En del kunde resa en eller två timmar för att ta sig den ganska långa resan till kyrkan. På vägen hem blev det ofta kapplöpning tillbaka hem till byn som en del av folklivet.
– I Rättvik hade man julottan redan klockan fyra på morgonen.
Julottan är en tradition med bakgrund i den så kallade ottesången, en gudstjänstform som enligt kyrkolagen från 1686, åtminstone i städerna, skulle firas tidigt varje söndag. Ottesången hade sina rötter i den katolska böneordningen med tidegärden vid särskilda tidpunkter under dagen.
Då dök julkrubborna upp
I missionshusen som växte fram på 1800-talet tog man med sig en del av Svenska kyrkans traditioner kring julottan. Men lade också till det som blev annandagsgudstjänster i Missionsförbundet (nuvarande Equmeniakyrkan) eller söndagsskolsfester i anslutning till julen, berättar Torbjörn Larspers.
I början av 1900-talet dök julkrubborna upp både i kyrkorna och i hemmen. Det var en medeltida tradition från Franciskus av Assisi, som 1223 hade låtit bygga den första julkrubban med riktiga djur för att försöka illustrera en predikan. Men det katolska ursprunget gjorde att det lutherska Sverige tvekade länge.
– Adventsstjärnan kom också på allvar i början av 1900-talet från Herrnhutarna. Den första kända adventsstjärnan hängdes upp i Västerås domkyrka 1894, säger Torbjörn Larspers.
”Julen ska signalera glädje”
Eftersom familjeandakten var vanlig på 1800-talet är han också övertygad om att många läste julevangeliet därhemma. Psalmboken med evangelieboken och julevangeliet fanns i de flesta hem.
Etnologen Jonas Engman på Nordiska museet, menar att vi i dag omskapar julen som en fridens helg, vilket går tillbaka på den kristna tanken. Julen ska vara fri från det onda, men samtidigt är det inte alltid så i verkligheten, konstaterar han.
– Julen är kulturellt förknippad med givmildhet och med lugn och frid. Ibland kan vi läsa efter julhelgen att det har skett misshandel eller varit fruktansvärt på andra sätt. Men vi upprätthåller fasaden och putsar bort negativa upplevelser.
– Julen ska signalera glädje och lycka.
Läs merJulottan vinner fortfarande över midnattsmässan
Thomas Österberg är reporter och stf ansvarig utgivare på Dagen.
