Fortsatt strid om avslutning i kyrkan

Doften av syren, ljusa sommarkläder och ”Den blomstertid nu kommer”. Lovstart och skolavslutning i kyrkan är för många svenskar närmast synonyma begrepp, och stödet för att elever ska få samlas i kyrkan är också stort. Hela 51 procent är positiva och bara 15 procent negativa visar en två år gammal undersökning genomförd av Svenska kyrkans kyrkokansli.

Biskopens brev

Men trots att så få motsätter sig elevernas besök i kyrkan har frågan blivit infekterad. Bland annat har organisationen Humanisterna arbetat för att alla former av religiösa inslag ska försvinna från avslutningarna. Skollagen slår också fast att skolans verksamhet, om det inte rör sig om en religiös friskola, ska vara icke-konfessionell. I Skolverkets riktlinjer anges till exempel att det inte får förekomma bön och välsignelse under besök i kyrkan utan tonvikten ska ligga på högtidlighet, tradition och den gemensamma samvaron.

En av dem som reagerat på utvecklingen är biskop Antje Jackelén, som denna vår skickat ut ett brev med råd och riktlinjer till Lunds stifts kyrkoherdar kring hur de ska hantera frågan. Hon ser skolavslutningen som en del i en större problematik.

Religiösa analfabeter

– Det viktigaste frågan för mig är inte om skolavslutningen hålls i kyrkan eller inte, utan hur vi undviker att fostra en generation av religiösa analfabeter här i Sverige, säger hon.

Finns den risken om man helt kapar banden mellan kyrkan och skolan?

– Ja, men det handlar inte bara om skolan, lika viktig är frågan om tron i hemmet. Enligt FN:s Barnkonvention har varje barn rätt också till andlig utveckling.

Hon menar att ett barn knappast utsätts för otillbörlig religiös påverkan under en skolavslutning.

– Jag tycker det finns viktigare frågor att förhålla sig till vad det gäller påverkan, ingen ifrågasätter den påverkan våra barn utsätts för när de vistas i ett köpcentrum.

Den debatt som nu hålls kring skolan och kyrkan kan också ses i ett historiskt perspektiv. Det svenska skolväsendet föddes nämligen i kyrkans hägn. I 1686 års kyrkolag stadgas att kyrkoherden ska lägga sig vinn om att ungdomen i hans socken lär sig läsa. Även när den svenska folkskolan växte fram var denna koppling naturlig, och långt in på 1900-talet var kyrkoherden självskriven som ordförande i det lokala skolrådet.

Skolavslutningen – den sista resten

– Så sent som på 1950-talet kunde biskopar inspektera läroverken, de hade den rollen, säger kyrkohistorikern Urban Claesson.

Skolavslutningen i kyrkan är den sista resten av detta band mellan Svenska kyrkan och skolan, och det som sker är ett tecken på att det lutherska enhetssamhället snart är ett minne blott.

Men även om det är främst Svenska kyrkan som berörs, så engagerar frågan långtifrån bara svenskkyrkliga. Bakom Adventsuppropet stod främst Dagen och Världen idag, som båda har rötterna i frikyrkan. Men alla inom frikyrkan ser inte frågan på samma sätt. Mitt under Adventsuppropet publicerade Dagen ett debattinlägg som kritiserade satsningen.

– Vi fick många reaktioner, både positiva och negativa. Det var rätt hett där i december, säger pastor Fredrik Lignell, som var en av undertecknarna.

Skeptiska till statlig inblandning

Många av de som stod bakom inlägget är influerade av anabaptismen, en teologisk inriktning som är djupt skeptisk till statlig inblandning i kyrkans liv. Fredrik Lignell menar att kristna inte ska försöka få fördelar av staten.

– Är det verkligen denna fajt vi ska ta som kristna? När vi drar på så här ser det ut som att vi kämpar för att behålla vår särställning.

Men ger inte avslutningen i kyrkan åtminstone någon form av insteg till kristen tro i ett sekulariserat land som Sverige?

– Jo, och jag är inte mot skolavslutningar i kyrkan, men det blir ett problem om vi kräver att det ska vara så. Och jag är också rädd för att om vi gör bön och välsignelse till något obligatoriskt i skolan så blir det kontraproduktivt. Jag är angelägen om att kristen tro inte ska vara tvingande, säger han.

Karin Wiborns kritik mot Skolverket

Även Karin Wiborn, generalsekreterare för Sveriges kristna råd, menar att kyrkan och skola måste få stå fria från varandra, även om det är viktigt med ett bra samarbete. Hon är dock kritisk till att Skolverket inte ger större frihet till kyrkor och skolor att utforma till exempel sommaravslutningen.

– Jag tycker inte det är Skolverkets uppgift att bedöma om psalmer är tradition eller om de ger religiös påverkan, säger hon.

Handlar det om en form av rädsla för det religiösa?

– Ja, några kanske är rädda för att religionen ska ses som något självklart. Men jag tycker i och för sig att det rör sig åt ett annat håll nu, det finns en större acceptans för att människan är i behov av riter.

Välsignelse eller böner

Många har kritiserat Skolverket för att tolka skollagen för snävt vad det gäller avslutningar i kyrkan. I dagsläget vill dock inte någon på myndigheten ge några kommentarer, utan Skolverkets pressansvarige hänvisar till de riktlinjer som finns att tillgå. Skolinspektionen, som under åren har haft att hantera flera anmälningar mot skolavslutningar i kyrkan, ställer dock upp. Sofia Wirlée, jurist på rättsenheten, förklarar att grundtanken är att inget barn ska känna sig utestängt från avslutningen.

– Varje rektor måste fundera kring hur man utformar skolavslutningen så alla kan känna sig delaktiga, säger hon.

I de fall där Skolinspektionen riktat kritik mot skolavslutningar har det bland annat rört sig om att prästen läst välsignelse eller bett böner.

Tycker ni att ni har tillräckligt tydliga direktiv att gå efter?

– Vi tolkar ju lagstiftningen. Debatterna visar att det finns många olika uppfattningar om hur den ska tolkas. Sen gör vi den tolkning som vi anser är rimlig, säger hon.

”Det finns inga färdiga förslag”

Efter vinterns debatt har utbildningsminister Jan Björklund gått kritikerna till mötes och tillsatt en utredning kring frågan. Statssekreterare Bertil Östberg kan i dagsläget inte säga var den landar.

– Det finns inga färdiga förslag. Det vi sagt förut är att vi vill förtydliga skollagen, så att det ska vara möjligt att ha skolavslutningar i kyrkan. Det finns anledning att förtydliga vad som ska vara möjligt och inte vara möjligt, säger han.

Ska det bli enklare att till exempel kunna sjunga psalmer?

– Utgångspunkten är att det ska vara möjligt att ha skolavslutningar i kyrkan, och då ska det så klart också vara möjligt att sjunga psalmer, men exakt hur man ska dra gränserna är något vi funderar över. Vi måste uttrycka det i lagtext så att det blir begripligt och får acceptans.

Tanken är att ett förslag ska komma i höst, för att sedan sändas ut på remiss. En proposition om en förändring i skollagen kan tidigast komma våren 2014.

Även med nya skrivningar i skollagen finns det anledning att tro att debatten kommer att fortsätta.

Jonatan Sverker

Jonatan Sverker är tidigare reporter på Dagen.