Här säljs kristaller som ska ge beskydd – till barn

Genom sociala medier som Tiktok sprids nyandliga praktiker bland unga. Kristaller, tarotkort och ringar som sägs ge beskydd, lockar – men även teorierna bakom. Vad beror detta på? Dagens Malina Abrahamsson besöker en kristallbutik i Uppsala, och pratar med religionsprofessorn David Thurfjell och prästen Thomas Frovin i jakt efter svar.

När jag gick i sjuan brukade jag börja morgonen med att läsa mitt horoskop i lokaltidningen. Egentligen trodde jag inte alls på astrologi, men jag lockades av tanken att få en föraning om vad dagen skulle bära med sig. Särskilt noga läste jag raden om vilken som var varje stjärnteckens turfärg just den dagen. En dag när det stod “rosa” under mitt stjärntecken satte jag på mig tre lager av rosa tröjor i hopp om en tursam dag.

Det här var tidigt 2000-tal och även om det fanns ett intresse för nyandlighet hade fenomenet i sig dåligt rykte. Kristaller, tarotkort och astrologi sågs som hokus pokus, fulkultur, något man såg ner på.

När jag nu tittar mig runt i kulturlivet verkar pendeln ha svängt. I populära tv-program pratar kända artister om hur deras personlighetsdrag kan förstås i ljuset av deras stjärntecken, modemagasin som Elle publicerar “månadens horoskop” och när systrarna Amanda Schulman och Hannah Widell har fest erbjuds gästerna att bli spådda i tarot. Enligt Netflixdokumentären Astrology Explained ökade antalet visningar av astrologiska videor på Youtube med 62 procent mellan 2016 och 2017. Över 10 miljoner människor har laddat ner den amerikanska appen Daily Horoscope till sin telefon.

Jag undrar vad denna svängning beror på.

I Uppsala finns sedan tre år Kumbha Boutique. Där inne luktar det sött och starkt av rökelse och hyllorna är fulla av andliga hjälpmedel av olika slag – vackra stenar som sägs ha magiska krafter, drömfångare att hänga över sängen, buddhastatyer som kan vaka över hemmet. Bakom kassan står ägaren Cristina Mihel. Hon har arbetat hela sitt liv inom sjukvården, men upplevde för några år sedan att tiden var inne för något nytt.

– Jag var på en seans där vi tog kontakt med den andliga världen. Tre gånger fick jag samma budskap till mig och till sist tog ledaren bokstavligen tag i mina axlar, ruskade om mig och sa: Det är bråttom!

Sedan Cristina Mihel öppnade sin butiken har hon mött ett stort intresse från Uppsalaborna. Under de fyrtio minuter som jag är där, kommer ett tiotal kunder in. En kvinna i vid kjol och med piercingar i ansiktet köper instrument till en shamandans, en medelålders man klädd i skinnjacka och jeans letar efter nya rökelsekar. Cristina Mihel säger att det är en ovanligt lugn dag i butiken.

– Kring jul var det kö långt ut på gatan. Jag tror att vi sålde för 400 000 kronor under december. Och då har vi ett sortiment där mycket är billigt. En kristall kostar 30 kronor till exempel.

Det är framför allt unga människor som har hittat till butiken. Cristina Mihel berättar att kristaller blivit stort på sociala medier.

– I våras blev stenen moldavit jättepopulär på Tiktok och plötsligt kunde det komma in tio ungdomar om dagen och fråga efter den. Många säger att den stenen är väldigt speciell; vissa klarar inte ens att hålla i den och för vissa är den helt livsförvandlande. Den finns bara i ett begränsat område i Moldavien och kostar 500-700 kronor per gram, berättar Cristina och går sedan och hämtar ett exemplar som hon förvarar i en ask vid kassan. När hon lyfter kristallen mot lampan blir den gröna stenen genomskinlig.

Hon berättar också att hematit-ringen blivit väldigt populär bland unga. Den sägs ge bäraren beskydd.

– Vi har ju många saker i vår omgivning som bidrar med negativ energi. Det kan handla om människor som är energitjuvar till exempel. Hematit-kristallen gör att det som inte tillhör dig, allt negativt som du inte behöver, går in i ringen i stället. Men ringen kan bara bära negativ energi till en viss gräns, sedan går den sönder.

– En del ungdomar kommer in och frågar “har du en sådan där ring som går sönder?” eller säger “det här är min tredje ring”. De berättar dramatiska historier om hur ringen gick mitt itu när de fick se sitt ex komma gående genom skolkorridoren.

– Men syftet med ringen är också att börja fundera på vad man behöver göra sig av med i sin egen miljö och sedan låta den negativa energin gå tillbaka till moder jord och förvandlas till ljusenergi igen. Det här tycker ungdomarna är jätteintressant, de lyssnar och snappar upp allting.

Vad tror du att intresset för kristaller beror på?

– Det klart att man kan prata om att det är en fluga. Kristallerna blir ju nästan som pokemonkort eller fotbollskort som barnen kan samla på och byta med varandra, men i den spirituella världen menar man att barnen som föds nu, i den här tiden som vi kallar vattumannens tidsålder, är helt nya själar. De har aldrig inkarnerats på jorden tidigare, till skillnad från oss gamla själar som kanske har funnits i hundratusentals år. De nya själarna kommer från olika stjärnkonstellationer och bär på mycket visdom.

– Det finns fyraåringar som kommer in i butiken och är så små att de inte når upp till disken, men de vet exakt vilka kristaller de ska ha. När de blir vuxna kommer de ha mycket kunskap att förmedla, säger Cristina Mihel.

Vid kassan står två tjejer i 20-årsåldern. I händerna håller de likadana tarotkortlekar och var sin hematitring. Det är första gången de besöker Kumbha, de har aldrig blivit spådda i tarot tidigare och de säger att de inte ser sig som särskilt andligt intresserade.

– Vi satt och pratade häromkvällen om att det kanske vore roligt att spå sig. Känns som en mysig grej, säger den ena och den andra håller med.

– Ja, det verkar vara lite kul, något som kan ge positiv energi.

David Thurfjell, som är professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola, kan se att det finns ett stort intresse för nyandlighet i dag, men han är försiktig med att dra alltför stora växlar på det.

– Det är svårt att mäta nyandlighet på ett forskningsmässigt hållbart sätt eftersom människor sällan identifierar sig som “nyandliga” på samma sätt som någon säger att den är kristen eller muslim. Det är mer någonting som finns i den allmänna kulturen och man kan vara intresserad av det på samma sätt som man är intresserad av fantasy eller deckare.

– De flesta sysslar också med nyandlighet lite på låtsas. Det är som en lek, en liten kittling – och ingenting som de nödvändigtvis tror benhårt på eller som de viger sina liv åt.

David Thurfjell berättar att den stora boomen för nyandligheten kom i och med teosofins intåg i Sverige i början av 1900-talet. Flera stora samhällsströmningar såsom industrialiseringen och urbaniseringen bidrog till en känsla av att något nytt var på gång – en ny tid som krävde en ny sorts människa. Absoluta sanningar ifrågasattes och teosofin formulerade en filosofi för den nya tiden.

– Det esoteriska har funnits som en parallellströmning i samhället sedan dess, men det varierar om det har hög status eller inte. Kanske kan man jämföra med mode? Jag har en kompis som har haft cowboyboots sedan 1970-talet. Då var han inne, sedan blev han otroligt ute på 1980-talet, men sedan inne på 1990-talet igen.

– Nyandlighet var stort på 1970-talet och fanns med i mycket av den tidens populärkultur. På 1980-talet och 1990-talet sågs den snarare som något smaklöst som ledde tankarna till en rökig tant i en förort som satt med sina kristaller. Då hade nyandlighet lite billig stämning över sig. Men nu verkar det vara högstatus igen.

En orsak till det kan vi hitta i vår tids individualism, tror David Thurfjell.

– Vi har ju ett nästan totalt fokus på självförverkligande: att hitta sig själv och att må bra. Nyandlighet handlar ju i hög utsträckning om ett intresse för det egna inre livet och därför är det inte så konstigt att det blir populärt.

– Dessutom talar man inom nyandligheten mycket om energier. Det är ingenting som skolmedicinen har något att säga om, men något som vi alla ändå relaterar till. Vi kan tala om att en viss person har karisma eller att vi känner oss inspirerade. Mycket av det man talar om inom esoteriska religioner bygger på vardagserfarenheter som många delar, snarare än saker som är sanna i en naturvetenskaplig mening.

David Thurfjell menar att intresset för nyandlighet också kan höra ihop med den post-sanningstillstånd som vi befinner oss i.

– När vi har så många kunskapsproducenter och vem som helst kan lära ut saker via sin Youtubekanal, minskar skillnaden mellan fin och ful kunskap. Gränserna mellan det som är belagt och det som är hittepå, suddas ut.

– Och i takt med sekulariseringen har det kristna monopolet försvunnit medan andligheten finns kvar. Sekulariseringen har gjort att det nu finns en uppsjö av olika sätt att uttrycka den andligheten.

Thomas Frovin är präst i danska kyrkan i Köpenhamn, men arbetade dessförinnan både som anställd och som volontär för “I mästarens ljus” - en organisation som har som syfte att berätta om kristen tro i nyandliga miljöer och att utmana kyrkan att bättre kommunicera med esoteriskt intresserade. Dessutom har organisationen utvecklat Christfullness - bön och meditation för andligt nyfikna.

Arbetet inleddes på 1980-talet när människor från olika kyrkor deltog vid harmonimässor och erbjöd förbön mitt bland reikihealare, schamaner och spirituella medium.

– Vi ville komma bort från den konfrontativa stilen där man direkt fördömer olika praktiker, och i stället mötas i samtal om vad som ligger bakom. De flesta som kommer till den här typen av mässor har ett andligt intresse och söker vägledning, vilket gör det enkelt att prata om centrala livsfrågor, berättar Thomas Frovin.

– I förbönen som vi erbjuder under mässorna vittnar många om att de får ett starkt gudsmöte. En del ser Jesus för sin inre syn, känner hans närvaro eller blir berörda av att förebedjaren talar direkt in i deras liv om saker han eller hon omöjligt kunde veta något om.

Att människor ska få möta Jesus är huvudmålet för Thomas Frovins arbetet, men för en människa som är van att praktisera flera olika andliga tekniker, kan det vara en utmaning att finna ett hem i kristendomen, som på många sätt gör anspråk på att vara den enda vägen. Jag frågar Thomas hur han tänker kring det.

– Vår erfarenhet är att Gud söker människor och att han är trofast. Många är fascinerade av Jesus och vill närma sig honom, men tror samtidigt på till exempel reinkarnation. Där måste kyrkan ha tålamod. Man kan inte förvänta sig att någon ska kasta bort allt det den trott på över en natt, men om man riktar in sitt liv mot Jesus kommer han att fylla mer och mer av ens inre till slut.

Går nyandligheten att förena med kristen tro?

– Jag är övertygad om att det finns en andlig verklighet och att vi människor ofta fastnar i saker som inte leder oss mot Jesus. Det kan handla om sekulära, kommersiella krafter, som att Playstation äter upp vår tid, men det kan också handla om andliga praktiker som hindrar oss från att fokusera på Jesus.

– En del nyandligt intresserade människor kan säga att Jesus är en bland många mästare och tycker därför att det kristendomen erbjuder är lite väl simpelt i motsats till det esoteriska smörgåsbordet. Många andliga sökare är hela tiden i utvecklingsläge och vill finna olika tekniker som ska hjälpa dem. Där vill vi visa att det kan vara befriande att tillhöra Jesus och att han kan vara en källa till ro, tröst och liv.

Thomas Frovin är också övertygad om att kristen tro är mycket djupare än vad vi ibland ger sken av. Det finns praktiker och kunskap att dra upp ur djupen. Till exempel har “I mästarens ljus” inspirerats av den keltiska kristendomen där årstiderna spelar en viktig roll. I Danmark har Thomas Frovin varit med och anordnat gudstjänster i naturen där man försöker få syn på hur Gud uppenbarar sig i våren, sommaren, hösten och vintern.

– Naturen tillhör alla och blir på så sätt en neutral plats. Vi beskriver naturen som Guds katedral, vilket öppnar upp för samtal där vi både kan se Gud i naturen och i bibeltexten.

Nyandligheten visar sig inte enbart på harmonimässor utan har mer och mer tagit plats i kyrkan, märker Thomas Frovin. I sorgesamtal inför begravningar kan familjen prata om att ta kontakt med den döde, i uttalanden som “allting sker av en mening” kan man spåra ett karmiskt tänkande och i vissa kyrkor upplåter man sina lokaler till yoga och qi gong.

– Intentionen att erbjuda människor vägledning är god, men jag tror inte att man behöver inte gå över ån efter vatten. Vi har redan en stor rikedom i vår tro och om vi bara kommunicerar den på ett själavårdande sätt där vi respekterar människors andliga erfarenheter, även om vi inte förstår dem, kan vi bättre mötas.

– Nyandligheten utmanar oss också att formulera vår egen tro: Vem är Jesus? Varför behövs kyrkan? När vi har funderat på det har vi också svar att ge vidare. Då kan vi närma oss människors andliga erfarenheter och fråga: Hur kan vi förstå dem på ett kristet sätt?

Malina Abrahamsson

Malina Abrahamsson är reporter på Dagens kultur- och livsstilssidor.