Dokument
Jan Rosman: Jag vill starta nya kristna friskolor
”Januaripartierna” S, MP, C och L är enade om att införa ett förbud för nya konfessionella friskolor. Men deras planer hindrar inte skolchefen Jan Rosmans vision att starta nya kristna friskolor. Han tror att regeringens planera kommer att haverera.
Det började 1985 då Jan och Ulla-Marie Rosman var med och grundade församlingen Agape i Norrköping, en av flera trosrörelseförsamlingar som växte fram efter inspiration från Livets ord i Uppsala.
Sedan kom skolan 1992, med elva barn till en början, bland annat pastorsparets egna. Verksamheten har sakta expanderat och när jag guidas runt i Johannesskolan finns här drygt 200 elever, från förskolan upp till nian. Under samma tak finns också församlingen Agape. Vägg i vägg med skolmatsalen ligger kyrkorummet och under rundvandringen hinner vi skaka hand med såväl församlingens pastor samt heja på lärare och elever.
– Det här är vårt livsprojekt, säger Ulla-Marie Rosman när hon sticker ut näsan från sitt kontor, som chef för förskoleverksamheten Vindruvan.
Russinet nästa projekt
Jan Rosman, som tidigare varit både pastor och föreståndare, titulerar sig numera skolchef. Entreprenörsandan går det inte att klaga på. Han berättar att nästa steg är äldreboendet Russinet som ska byggas på marken strax utanför skolan, med i planeringen finns också en restaurang.
Sedan har vi den mest kontroversiella expansionen.
– Jag vill starta nya kristna friskolor, säger Jan Rosman.
Läs mer | Frågorna som avgör de religiösa friskolornas framtid
Det vill säga, han vill göra tvärtom mot vad Januaripartierna kommit överens om. I december väntas en statlig utredning ligga på bordet med förslag för ny lagstiftning och utbildningsminister Anna Ekström (S) säger sig vara redo att trycka på förbudsknappen.
Du vill alltså i detta läge starta flera kristna friskolor?
– Absolut, säger Jan Rosman.
– Framför allt vill jag det för att det finns ett ökande intresse. Våra skolor växer, vissa snabbare än andra. Många söker sig också till små skolor för de upplever en större trygghet, många känner sig också trygga med vår uttalade kristna värdegrund.
Tre kristna friskolor
Stiftelsen Agape driver redan tre kristna skolor, i Norrköping, Nyköping och Flen, men det är inte nog.
– Jag undersöker intresset i flera närliggande städer för att se om vi kan hitta modiga människor i kristna församlingar som vill starta utbildning på kristen grund, säger Jan Rosman.
Tre nya kristna friskolor tror han kan vara aktuellt.
Hur är det möjligt, med tanke på politikernas motvilja?
– Vi utgår från den lag som gäller och att Skolinspektionen ger oss tillstånd att öppna. Har vi rätt kvalitet på verksamheten så ska de ge oss det, menar Jan Rosman.
Visionen är att knyta ihop skolan med en eller flera lokala församlingar.
Men är folk villiga att satsa med tanke på de politiska förutsättningarna?
– Ja, det finns modiga människor som gör det här för att de vill det bästa för sina barn. Där framstår den lilla kristna skolan som idealbild.
Läs mer | Sveriges kristna råd: Förbud mot konfessionella friskolor är diskriminering
Trots att politikerna försöker lägga krokben säger Jan Rosman att verksamheten backas upp av en rad internationella konventioner som ger föräldrarna rätt att välja väg för sina barn.
Främst Europakonventionen, men Jan Rosman vill också lägga till Barnkonventionen och FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna.
– Det kommer att bli en lång resa för regeringen, säger han.
– Jag tror att utredningen kommer att haverera. För konventionerna är skrivna så att det är familjen, inte staten, som ska bestämma.
Och även om Januaripartierna går vidare med lagstiftning kommer det att ta tid att få till en fungerande lagtext. Samtidigt kommer de konfessionella friskolorna börja driva rättsprocesser mot staten om deras verksamhet inskränks, vilket kommer förlänga tiden ytterligare.
Läs mer | Utbildningsminister Anna Ekström besökte kristen friskola
– Det kommer ta en väldans tid, och tills dess är det den nuvarande lagen som gäller. Det finns gott om tid för oss att starta nya kristna skolor, säger han.
Jan Rosman räknar också med att näringslivet backar upp, då ett stopp för en viss typ av skolor skulle inskränka näringsfriheten.
Konfessionella friskolor brukar ofta anklagas för att påverka barn i en viss religiös inriktning samt att de är segregerande.
– Vi kan givetvis inte tvinga någon att be, säger Jan Rosman.
Elever som inte vill delta vid bönestunder behöver inte, men alla måste delta i skolans värdegrundsarbete som utgår ifrån den kristna profilen. Och när det gäller frivillighet vill Jan Rosman framför allt poängtera att det är helt frivilligt att välja den här Johannesskolan.
Läs mer | Rektorn: Fegt att ge sig på religiösa friskolor
Från jordens alla hörn
På Johannesskolan är det tydligt att eleverna har sina rötter från jordens alla hörn, och politikernas tal om segregation är något som Jan Rosman skakar på huvudet åt.
– Vi är bäst på integration, säger han frimodigt.
– De konfessionella friskolorna gör den svenska skolan bättre, inte minst är de välfungerande kristna skolorna ett bra exempel på det.
Jacob Zetterman är reporter på Dagen.
