Kamp om nya regler för svenska vapenexporten

Den svenska exporten av krigsmateriel uppgick förra året till 11 miljarder kronor. Det är en ökning med 45 procent jämfört med 2015, enligt Inspektionen för strategiska produkter (ISP). Det innebär därmed ett trendbrott.

– Vi märker av mycket förfrågningar, vi ger ju förhandsbesked och det ökar ju dramatiskt. Det är ett ganska stort intresse för att köpa krigsmateriel. Fler börjar se över sitt hus nu helt enkelt. Vi har ju haft en nedåtgående trend för försvarsutgifter, men nu finns det en diskussion om att gå upp till vissa procentmål i Nato, och det kommer att påverka, säger generaldirektören Christer Ahlström till TT.

Två procent av BNP till militäralliansen

Sedan tidigare har medlemsländerna i Nato enats om att avsätta två procent av sitt BNP till militäralliansen. I dagsläget är det dock bara en handfull av länderna, däribland Storbritannien och Polen, som lever upp till åtagandet. Som en konsekvens har USA, med president Donald Trump i spetsen, krävt att övriga europeiska medlemmar tar ett större ansvar för finansieringen av Nato genom att öka sina förvarsbudgetar.

Enligt statistik från ISP var exporten mellan 1995 och 2004 i snitt 4,1 miljarder kronor per år. För perioden 2005–2014 ökade genomsnittet till 11,2 miljarder – alltså en ökning på mer än 170 procent jämfört med föregående tioårsperiod.

– Det är svårt att peka på en enda orsak till ökningen, säger Christer Ahlström till Dagen.

Ökade efter millennieskiftet

Han konstaterar att vapenexporten började öka strax efter millennieskiftet och som skäl till detta nämner han bland annat försäljningen av Jas-plan till Sydafrika 1999 samt beslut i Sverige om att i högre grad använda existerande krigsmateriel i stället för att utveckla nytt.

– Den svenska vapenindustrin är hur som helst mer beroende av export i dag. När Sverige lägger mindre pengar på försvaret innebär beställningar från utlandet att utvecklingskostnaderna kan delas.

Kan man säga att vapentillverkarna var tvungna att vända blickarna utomlands för att fylla sina orderböcker när Försvarsmakten minskade sina beställningar?

– Så förhåller det sig, men det är inte hela förklaringen till ökningen, säger Christer Ahlström.

Av den totala svenska exporten av krigsmateriel under 2016 gick 88 procent till EU, EES-länder samt till samarbetsländer som Kanada, Sydkorea, USA och Brasilien. Exporten till Mellanöstern uppgick till 160 miljoner kronor. Det är en tydlig minskning jämfört med föregående år samtidigt som den globala vapenexporten till Mellanöstern nästan har fördubblats de senaste fyra åren.

Bästa möjliga material

Kristdemokraternas ordinarie ledamot i försvarsutskottet Mikael Oscarsson förklarar att det svenska EU-medlemskapet innebär att Sverige inte kommer att vara neutralt vid händelse av krig.

– Vår tidigare neutralitetsdoktrin är inte aktuell längre. Tidigare var det, på grund av neutralitetsdoktrinen, viktigt att vi var självförsörjande av vapen. Men i dag handlar det i stället om att ha bästa möjliga material, säger han till Dagen.

Vad är poängen med att ha en inhemsk försvars­industri om självförsörjningen inte är ett lika viktigt argument längre? Varför köper vi helt enkelt inte in vapenmateriel från utlandet som vi eventuellt behöver?

– Ett lands försvarsindustri har flera roller som hänger samman och till delar är beroenden av varandra. Den mest uppenbara är att den producerar försvarssystem för landet behov. Därmed undviker man politiska beroenden i fredstid och säkerställer möjligheten att rusta vid kriser eller krig, när möjligheterna till import kan begränsas.

– Sverige har en försvarsindustri som är världsledande på en rad områden, med Saab i spetsen, och som tillverkar nyckelsystem för vårt försvar som exempelvis ubåtar och Jas Gripen. Samtidigt är det så att Sverige är, och kommer förbli, beroende av att importera försvarsmateriel.

Mikael Oscarsson berättar att KD varit pådrivande för att Sverige bara ska sälja till demokratier, det så kallade ”demokratikriteriet”. Det var kärnan i den så kallade Kex-utredningen som tillsattes för att skärpa reglerna kring vapen­exporten.

”Grova” kränkningar blev ”allvarliga”

– Generellt sett kommer det att bli svårare (att exportera vapen) nu. Demokratikriteriet gör oss unika, det finns mig veterligen inget annat land i världen som har ett sådant, sa utredningskommitténs ordförande Hans Wallmark (M), när slutbetänkandet presenterades i juni 2015.

Till skillnad från i dag, då "grova och omfattande" kränkningar av mänskliga rättigheter utgör hinder för vapenexport, föreslog utredarna en alternativ formulering: "allvarliga och omfattande" kränkningar.

Enligt utredarna skulle det innebära en skärpning av regelverket. Andra, till exempel Svenska freds- och skiljedomsföreningens dåvarande ordförande Anna Ek, menade däremot att omformuleringen i praktiken inte skulle medföra någon större skillnad.

Får inte sälja vapen vidare

Slutanvändaravtal är ett nyckelbegrepp inom exporten av krigsmateriel. Alla vapen som går på export omfattas av ett slutanvändaravtal vilket innebär att den mottagande staten förbinds att inte exportera vapnen vidare. Men i praktiken har det visat sig vara svårt att med 100 procents säkerhet garantera detta.

I höstas visade till exempel TV4 en propaganda­video från Islamiska staten där en IS-krigare håller upp ett så kallat Pansarskott 86/AT4 i samband med striderna om Mosul. USA tillverkar vapnet på licens från Saab Bofors Dynamics och har skickat tusentals till Iraks armé.

– Det här är ett exempel på den stora risken med att förse konflikter med vapen för de hamnar väldigt lätt i fel händer, sa Agnes Hellström, ordförande Svenska freds.

Enligt TV4-reportern kan vapnet som syns i videon mycket väl ha tagits från en erövrad irakisk armébil som också visas upp.

– I och med att vapen, gång på gång, hamnar i fel händer så är det ju besvärande att regelverket inte tycks fungera, sa Robert Egnell, professor Försvarshögskolan.

Läs mer: Anders Nilsson vägrar jobba inom vapenindustrin

”Ju mer restriktiv politik desto bättre”

I Ekumeniska centret i Alvik huserar Equmeniakyrkan och Pingst FFS, men också ett flertal andra organisationer med tydlig kristen koppling, däribland Kristna fredsrörelsen. Målsättningen med Kristna freds verksamhet är bland annat att Sverige inte ska exportera vapen till diktaturer eller länder som kraftigt kränker mänskliga rättigheter.

– Ju mer restriktiv det nya regelverket för vapenexport blir desto bättre. Men Kristna freds­rörelsen vet redan nu att vi inte kommer bli nöjda hur regelverket än blir i vår, säger generalsekreteraren Lotta Sjöström Becker, till Dagen.

– Helst vill vi att det skrivs in i regeringens kommande proposition att det ska ske en stegvis nedtrappning av vapenexporten. Dagens regelverk motsäger Sveriges feministiska utrikespolitik och det verkar nu mest bli att regeringen visar att de försöker tysta sitt dåliga samvete genom att putsa lite på regelverket.

Behöver tid att ställa om

Samtidigt som Lotta Sjöström Becker återkommer till de negativa konsekvenserna av svensk vapentillverkning påpekar hon att medlemmarna i Kristna fredsrörelsen inte är naiva.

– Det är något som vi ofta anklagas för att vara. Men vi inser att det måste få ta tid att reformera de arbetstillfällen som i dag finns inom vapen­industrin till andra arbetsmöjligheter. Men vi vill här vara tydliga med att vi vill att all svensk vapenexport ska upphöra.

Granne med Sveriges största vapentillverkare

När besökare till Ekumeniska centret kliver av tunnelbanan i Alvik och tittar mot byggnaden där Ekumeniska centret är beläget syns flera företagsskyltar på ytterväggen. På en av skyltarna står det Saab Technologies.

Och på andra sidan av byggnaden finns en diskret ståldörr med en lika diskret skylt där det står Saab AB. Här, bara 100 meter från entrén till Ekumeniska centret, sitter koncernledningen för Sveriges i särklass största vapentillverkare.

Är det inte lite ironiskt att ni, som arbetar med icke­våld som ledstjärna, har kontor i samma byggnad som er huvudmotståndare?

– Verkligen. Saab är en svensk kassako, men det är dags för regeringen att inse att mjölken surnat sedan länge.

Fråga för S-kongressen ...

Tillbaka till den kommande propositionen. Nu, snart två år efter Kex-utredningens slutbetänkande, är ett lagförslag som sagt på gång. Men fortfarande är det en känslig fråga – när ämnet nyligen diskuterades på Socialdemokraternas partikongress blev beslutet att ”regelverket för krigsmaterielexport ska moderniseras, bland annat genom att ett så kallat demokratikriterium införs”.

– Vi behöver en egen försvarsindustri för vår alliansfrihet och är beroende av export, även om vi också ska ha en etik i detta. Därför inför vi demokratikriteriet. En proposition är på gång, sa försvarsminister Peter Hultqvist.

Ulf Bjereld, ordförande i Tro och solidaritet, beklagade samtidigt beslutet.

– Det är en svagare formulering än vad vi skrev i Framtidskontraktet 2013. Där står det ”Sverige behöver ett skarpt regelverk som förhindrar vapenexport till diktaturer och länder som grovt och omfattande kränker mänskliga rättigheter”.

... och MP-kongressen

Miljöpartiet vill på sikt helt avveckla svensk vapenexport. Men så länge det inte finns någon politisk majoritet för det driver partiet ett omedelbart krav på att svenska vapen endast ska exporteras till demokratiska länder som respekterar mänskliga rättigheter.

Inför Miljöpartiets kongress i slutet av maj har fyra riksdagsledamöter lämnat in en motion som handlar om att partiet borde utnyttja sin regeringsställning till att faktiskt kräva ett totalstopp för vapenexport till diktaturer.

Vet inte när lagförslaget läggs fram

Justitiedepartementet, som ansvarar för att ta fram den nya vapenexportlagstiftningen, kan i dagsläget inte uppge något exakt datum när propositionen kommer att läggas fram. Först ska en lagrådsremiss tas fram som Lagrådet kan granska för att säkerställa att förslaget inte strider mot någon lag.

Exakt hur lagrådsremissen kommer att se ut är fortfarande inte känt. Men för två veckor sedan avslöjade Sveriges Radio att demokratikritieriet hade ändrats i ett utkast som Miljöpartiet och Socialdemokraterna förhandlar om.

Medan en majoritet av riksdagspartierna i Kex-utredning föreslog att "allvarliga och omfattande" kränkningar ska utgöra hinder för vapenexport hade formuleringarna i lagrådsremissen, enligt Sveriges Radio, ändrats till att tillstånd till vapenexport bör inte ges vid sådana kränkningar.

Lättare att fortsätta exportera till diktaturer

Liberalernas försvarspolitiska talesperson Allan Widman som är jurist och satt i Kex-utredningen menar att ”bör inte” innebär en mer flexibel formulering som gör det lättare att fortsätta exportera till diktaturer jämfört med utredningens förslag.

– Det betyder att de skärpningar av svensk vapen­export som kommittén var överens om mer eller mindre utraderas.

”Det är oroande att regeringen tycks ha så svårt att gå från ord till handling i denna fråga”, skrev Ulf Bjereld på sin blogg efter avslöjandet.

Han klargjorde också att de jurister som han hade stämt av med var eniga om att formuleringen ”bör inte” är en avsevärd försvagning i förhållande till Kex-utredningens formulering om ”hinder” för vapenexport.

Fotnot: Dagen har sökt kristna som arbetar inom vapenindustrin för intervju. Men alla har avböjt att medverka i artikeln.

Johannes Ottestig

Johannes Ottestig är reporter på Dagen.