KD eller MP - spelar det någon roll?

- Det är en stor skillnad hoppas jag, säger Alice Bah Kuhnke (MP), som mer än gärna distanserar sig från såväl KD som hela borgerligheten när det gäller hanteringen av samfundsfrågor.

- En kritik som både mitt parti och jag fört fram i den borgerliga civilsamhällspolitiken är tonvikten att det civila samhällets organisationer skulle vara en utförare av samhällstjänster. Det är inte en del av vår politik. Vi vill ha ett välfärdssystem som fungerar även om civila samhällets organisationer skulle göra något annat.

Visst, erkänner hon, finns det en samsyn i grundfrågan - att stat och kyrka ska hållas åtskilda. Men efter det tar det stopp, och kulturministern är tydlig.

- Jag ser det som en viktig poäng i att det sitter en miljöpartist med ansvar för samfundsfrågorna, inte en kristdemokrat, säger Alice Bah Kuhnke.

Den tidigare samfundsministern, kristdemokraten Stefan Attefall, reagerar instinktivt åt motsatt håll. När han målar upp den stora skillnaden mellan KD:s och MP:s samfundspolitik säger han att den rödgröna regeringen inte ser det civila samhället som ett fundament i välfärdsbygget, och han tycker att det är de rödgröna som tenderar att gå in och vilja styra och ställa över trossamfunden.

- Min filosofi är att kyrkor och samfund ska vara vad de är, säger han.

Dessutom tar han upp att regeringen vill avskaffa avdragen för gåvor, ett tydligt tecken på fientligheten mot civilsamhället i stort, där samfunden ingår.

Ja, hur stor är skillnaden? Båda politikerna sjunger gladeligen samfundens lov när de får chansen, och båda säger att deras ideologi går ut på att staten inte ska lägga sig i samfundens interna arbete, samtidigt som de anklagar varandra för att göra just det.

De må tvista internt, men frågar man berörda personer bortanför partipolitiken så pratar de mer om samsyn och kontinuitet än några större ideologiska skillnader.

Som när Karin Wiborn, generalsekreterare på Sveriges kristna råd, får frågan om det är någon skillnad på att MP tagit över samfundspolitiken från KD.

- Nej, det tycker jag faktiskt inte. Jag tror mycket mer att det handlar om den personliga kompetensen. Den är betydligt viktigare än partitillhörigheten.

Karin Wiborn säger att såväl Stefan Attefall som Alice Bah Kuhnke är såväl engagerade som kompetenta, och att det är en märkbar skillnad på hur samfundsfrågorna hanterades innan dem. Hon säger något tillspetsat att de båda politikernas samfundstillhörighet troligtvis väger tyngre än deras partitillhörighet i just de här frågorna.

- Att tron är något de själva har doppat sig i innebär att de har en förståelse för vad det innebär att vara driven i frågor på grund av sin tro.

Även Åke Göransson, generalsekreterare på SST, myndigheten som bland annat fördelar bidrag till trossamfund, är inne på samma linje.

- Vad jag tycker är intressant är att det för första gången finns en kontinuitet i de här frågorna, säger han.

- I den tidigare borgerliga regeringen (innan 2010) fanns inte engagemanget. Men det som hänt politiskt de senaste fem åren är att man äntligen från politiskt håll ser att trossamfunden är en viktig del av civilsamhället.

- Stefan Attefall la ner ett mycket stort personligt engagemang, som även bär frukt vidare in i den nya rödgröna regeringen. Där har vi inte bara en ny minister som också är engagerad, utan en politiker som verkar ha hittat en bra struktur, då samfundsfrågorna flyttat till Kulturdepartementet och enheten för demokrati och det civila samhället

Dessutom, menar Åke Göransson, verkar statsminister Stefan Löfven (S) också visa ett engagemang, inte minst när det kommer till de interreligiösa frågorna.

Jacob Zetterman

Jacob Zetterman är reporter på Dagen.