Dokument
Marina Andersson: Tala tungotal så att barnen hör det
Marina Andersson ber dagligen till Gud på ett språk hon inte själv förstår. När hon berättade om tungotalet i Språktidningen fick hon många positiva och nyfikna reaktioner. Hon uppmanar kristna föräldrar att tala bönespråket så att barnen hör det.

När Språktidningen gjorde sin intervju 2008 fick de lyssna när Marina Andersson bad till Gud, och citerade hennes tungotal: ”Kera kiettero, ara ra-amen. Jesus du är underbar. Tiero-tere. Rieme na kuri, la-ta para.”
Reportern Agneta Lidén skrev: ”Det låter mjukt och innerligt. När hon sedan börjar sjunga låter det som en kärlekssång eller kanske en vaggsång på ett språk jag inte begriper, men som mycket väl skulle kunna vara ett existerande folkspråk”.
Till Dagen säger Marina Andersson:
– Tungotalet har alltid varit en naturlig del av mitt liv med Gud. Det är en kraftkälla, och ett sätt att umgås med Gud. Ibland är mina egna ord ganska torftiga, och då talar jag i tungor och uppfylls av Guds glädje, frid och kärlek. Allt det jag behöver för att orka leva.
Ett övernaturligt andligt liv
Oftast använder Marina Andersson bönespråket då det bara är ”jag och Gud”. Andra gånger talar hon i tungor i en samling som är ett profetiskt tilltal till en person, och där budskapet från Gud kan tolkas till svenska av henne själv eller någon vän.
– Det är ett övernaturligt andligt liv, det handlar om. Men det är något jag styr helt själv. Det är ingenting som bara flyger på mig. Jag pratar precis som jag gör just nu.
Marina Andersson var elva år då hon tog emot tungotalet på ett läger. Hon ville att ledarna skulle be för henne, och upplevde att hon fick ett ord i sitt inre. Hon uttalade ordet, och sedan kom ytterligare några ord, berättar hon.
– Efteråt tog jag en promenad och använde orden igen. Det var en märklig upplevelse att säga ord som jag inte fattade. Men det handlar mycket om att praktisera och våga. Jag fylldes av en inre glädje från Gud. Wow! Sedan har jag upplevt att ju mer jag talar i tungor ju mer utvecklas det. Och ju mer man praktiserar kan man få olika språk vid olika tillfällen.
Marina Andersson har också erfarenhet av att det varit existerande språk hon talat, utan att hon själv begripit det. En gång hade hon gått fram i kyrkan för förbön och stod för sig själv och bad i tungor.
– Då knackade en man intill mig på ryggen och sa: "Du har stått här och läst en dikt på vers på gammalfranska. Det är det vackraste poem jag hört." Men jag kan inte gammelfranska, sa jag. För mannen som hade studerat detta, och bett om ett tecken på att Gud verkligen finns, blev det en bekräftelse på Guds storhet.
Jobbar som barnkonsulent
Marina Andersson bor i Gränna, är pingstpastor och arbetar nu som barnkonsulent för Pingst Ung. Hon noterar att bönebruset har avtagit i pingströrelsen och att det finns de som har negativa upplevelser av ”press”. Men det gör också att många barn i dag aldrig har hört någon tala i tungor, även om föräldrarna faktiskt gör det ibland.
– Jag skäms inte för att tala i tungor så att barn hör. De blir väldigt nyfikna. Jag tror att både föräldrar och ungdomsledare ska vara frimodiga här. Hur ska barnen kunna längta, om de aldrig har hört tungotalet som en naturlig del av det kristna livet?