Nya människor kommer till kyrkorna efter pandemin

En knapp majoritet av pastorerna säger att antalet gudstjänstfirare har minskat under coronapandemin. Men samtidigt uppger flera av dem att helt nya människor har sökt sig till församlingarna.

– Jag skulle säga att vi är ungefär 20 procent fler i dag än innan pandemin, säger Edward Sköllerfalk, pastor och föreståndare i Elimförsamlingen i Örebro.

Efter ett drygt år med restriktioner kunde Sveriges kristna åter börja fira fysisk gudstjänst i slutet av september. Under coronapandemin – då detta länge var omöjligt – uttryckte många kyrkoledare en rädsla för att församlingsmedlemmar skulle försvinna och inte komma tillbaka.

Några månader efter att restriktionerna släpptes har mycket riktigt vissa personer valt att inte återvända. Men många av församlingarna rapporterar också om positiva signaler. I Dagens pastorsenkät uppger 46 procent av pastorerna att antalet gudstjänstfirare är högre i dag än innan pandemin. Dessutom konstaterar flera av pastorerna att människor som inte har funnits i församlingen tidigare har hittat dit under pandemin.

En av dem som har hälsat många nya människor välkomna är Edward Sköllerfalk. Han beskriver situationen i församlingen som mer stabil än tidigare med fler regelbundna gudstjänstdeltagare.

– Majoriteten av dem har sett oss digitalt under pandemin, säger han.

– Vi förstod tidigt att det var viktigt att tänka igenom vilka signaler vi ville skicka ut, fortsätter han och berättar att församlingen dels satsade på bra teknik, dels på bra innehåll.

– Vi ville inte att det skulle bli Gott & blandat utan i stället en form och stil och ett tonläge som kändes rätt.

Historiskt sett har många församlingar valt att ha en mer traditionell gudstjänst klockan 11.00 på förmiddagarna och en mer ungdomspräglad på eftermiddagen/kvällen. Elimförsamlingen, som tillhör Pingst FFS, hade redan före pandemin valt att göra tvärtom – och Edward Sköllerfalk säger att resultatet har blivit positivt. I synnerhet efter att församlingen började fira gudstjänst som vanligt igen.

– Det är många nya barnfamiljer och unga vuxna som kommer till 11-samlingarna. En del kom redan i början av hösten och sedan började djungeltrumman gå genom att de berättade för släktingar och vänner om våra gudstjänster.

Han tillägger att några församlingsmedlemmar som inte har synts till under lång tid också har börjat dyka upp igen.

En annan är som har noterat en positiv utveckling är Andreas Weister Andersson, pastor i Johanneskyrkan i Linköping. Även om antalet gudstjänstdeltagare var marginellt färre under september/oktober i förhållande till innan pandemin, uppger han att det är “märkbart många nya besökare”.

Sven-Gunnar Hultman, föreståndare i Grindtorpskyrkan i Täby, förklarar att antalet gudstjänstfirare än ungefär lika många som innan pandemin.

– Det positiva är att det har kommit helt nya gudstjänstdeltagare som även har blivit medlemmar, kommenterar han.

Digitala sändningar i mindre utsträckning

En konkret förändring som coronapandemin ledde till var att många församlingar började sända gudstjänster digitalt – andra som redan hade gjort det utökade satsningen. När Dagen gjorde en pastorsenkät våren 2020 svarade 70 procent av pastorerna att deras församlingar sände gudstjänster digitalt och 59 procent svarade att det var något som hade börjat med under pandemin.

1,5 år senare svarar 52 procent av pastorerna att de tänker fortsätta sända gudstjänster digitalt.

“Nu finns ju rutinen och det är ett bra komplement, inte minst för de församlingsmedlemmar som inte har möjlighet att vara på plats på grund av sjukdom eller andra livsomständigheter”, skriver en pastor i enkäten.

Samtidigt uppger ett flertal pastorer att de vill fokusera på de fysiska gudstjänsterna.

“Vi kommer inte att sända gudstjänsterna utan enbart lägga ut predikan i efter hand på samma sätt som vi gjorde innan pandemin. Vi ser ett värde av att gudstjänstdeltagarna vet om att samlingen inte streamas”, skriver en pastor medan flera andra berättar att de enbart kommer att sända delar av gudstjänsterna.

Viljan att starta om igen finns

En av frågorna i de senaste enkäten, som genomfördes 28 oktober till 8 november, var om pastorerna upplever att det är svårare att engagera frivilliga, exempelvis musiker och söndagsskollärare, efter pandemin. 57 procent uppger att det inte är någon skillnad.

“Snarare tvärtom”, skriver en pastor medan en annan beskriver att viljan och engagemanget att starta om igen finns. Flera pastorer svarar att det varierar beroende på uppgift. “Vissa grupper har blivit lättare, men de flesta har blivit lite svårare”, skriver en pastor samtidigt som en annan förklarar att barnverksamheten har blivit lidande, men att det inte är svårare att engagera frivilliga för musiken.

Flera pastorer har även märkt av en trötthet bland medlemmarna och att vissa har fått nya rutiner under pandemin vilket har inneburit att de inte vill engagera sig längre.

Nattvardsfirandet kan ändras permanent

Enligt pastorsenkäten svarar alltså drygt hälften av pastorerna att de tänker fortsätta sända gudstjänster digitalt i någon form. Framtiden får utvisa på exakt hur pandemin har påverkat församlingarna, men redan nu menar flera av pastorerna att omsorgsarbetet har fått en permanent viktigare roll i församlingarna.

“Det vi har lärt oss är den avgörande styrkan i att vara en gemenskap som består, som håller ihop och motverkar ensamheten”, skriver en pastor.

“Vårt sociala arbete har fått en skjuts framåt och utvecklats under pandemin vilket gett oss många nya kontakter”, skriver en annan.

“Fler nya människor har hört av sig till kyrkan som tidigare inte har varit i kyrkan och vill ha själavård och gemenskap”, skriver en tredje.

Det tekniska kunnandet, ofta kopplat till digitala sändningar, nämns också i några svar på frågan om det finns något i församlingen som permanent har förändrats på grund av pandemin. Dessutom lyfter ett tiotal pastorer fram nattvardsfirandet. Dels på vilket sätt nattvarden firas, “vi har nu bara särkalkar och låter alltid nattvardsgästerna sprita händerna innan”, dels hur ofta nattvarden firas, “fler nattvardsgudstjänster än innan, då detta kommit upp som ett konkret önskemål”.

“Kyrka är gemenskap”

Gemenskap är ett ord som gång på gång återkommer när pastorerna får svara på frågan om vilka de viktigaste lärdomarna som de, utifrån församlingsperspektivet, har dragit från pandemin. En pastor skriver att gemenskapen är “oersättlig” och konstaterar samtidigt att pandemin har visat att kyrkans gemenskap inte går att ta för given.

En annan skriver kort och gott “kyrka är gemenskap” medan en tredje konstaterar att “vi är vingklippta när vi inte får möta varandra”.

Hanna Sköld, pastor i Betania Norra Fågelås, en mil söder om Hjo, säger att hon har fått erfara betydelsen av gemenskap både som församlingsmedlem och som pastor.

– Så mycket i en församling bygger på gemenskap. Under pandemin har många varit ensamma och isolerade och det blir då tydligt vad som fungerar och vad som inte fungerar i församlingen. Om jag som pastor ska försöka att lösa allt blir jag snabbt utarbetad.

Marie Blomberg, kårledare på Frälsningsarmén i Borås, konstaterar att “vi är gemenskapsmänniskor”.

– Vi konsumerar inte kristendom i form av gudstjänster, vi lever kristendom tillsammans.

Flera pastorer nämner även att pandemin har visat att församlingen varken utgörs av byggnader eller av verksamheter utan av människorna.

– Fast vi inte har kunnat hålla möten har församlingen funnits för varandra ändå genom praktisk hjälp, förbön och samtal med mera, säger Jens Helmersson, pastor i Allianskyrkan i Älta i södra Stockholm.

– I framtiden är det ännu viktigare att vi gör lärjungar och inte konsumenter. Hur kan vi förbereda oss på bästa sätt ifall detta skulle hända igen? Hur ohälsosamt beroende vi är av att samlas många till gudstjänst. Människor måste veta vad vi ska göra och vad det innebär att följa Jesus även när vi inte kan samlas i stor grupp, säger Johan Stenström, pastor och föreståndare i Pingstkyrkan i Osby.

Husgrupper viktiga

Många pastorer återkommer till vikten av att kunna mötas fysiskt i gudstjänstsammanhang. Men ännu fler lyfter fram de små gemenskaperna (hemgrupp, cellgrupp, bönegrupp, connectgrupp).

David Axelsson, pastor i Kungsporten, förklarar att vissa byggstenar är oumbärliga i församlingslivet.

“Det handlar bland annat om de små grupperna. Utan smågrupper/hemgrupper/bönegrupper blir det svårt att överleva som församling när det blir kris. Vidare handlar det om vikten att forma självgående lärjungar. Endast den som själv har lärt sig var de andliga källorna finns och hur man dricker ur dem klarar sig när man blir isolerad.”

En annan som lyfter fram betydelsen av den lilla gemenskapen är Bengt Jörnland, pastor i Skillinge missionshus på Österlen i Skåne.

“Våra husgrupper har visat sig vara livsviktiga. På något sätt lyckades de flesta av våra grupper hålla i gång kontakten mellan deltagarna, antingen digitalt eller med träffar utomhus. Vi är övertygade om att detta nätverk av relationer har skyddat vår församling från mer skada än nödvändigt.”

En pastor skriver att människan inte är skapad att leva kristen tro “ensam och isolerad”. Samtidigt poängterar flera pastorer att pandemin har visat vikten av att kunna leva ett kristet liv på egen hand – om omständigheterna kräver det. Johan Stenström nämner som sagt lärjungar och en annan pastor skriver på samma tema att församlingen behöver “forma självgående lärjungar” medan en tredje skriver att det är viktigt att människor “är rotade i en egen stark gudsrelation”.

Information behöver upprepas

Ytterligare en lärdom som flera pastorer säger sig ha dragit av från pandemin är hur viktigt det är med information. En pastor skriver att “information och tydlighet aldrig får underskattas”, en annan betonar vikten av att förklara varför “man gör si eller så” och en tredje konstaterar att pandemin har visat att information ofta behöver förtydligas och upprepas.

Maria Fässberg Norrhall, pastor och församlingsföreståndare S:t Jakobs kyrka (Equmeniakyrkan) i Göteborg, berättar att det speciellt i inledningen av pandemin blev uppenbart hur viktigt det var att hålla alla uppdaterade om läget. Hon konstaterar att en del av församlingsmedlemmarna blev väldigt isolerade och att hon av detta skäl skickade ett informationsbrev varje vecka.

Men Maria Fässberg Norrhall, som tidigare arbetade som läkare, säger att en viktig erfarenhet från tiden inom vården är att de hon ansvarar för även behöver känna att de kan lita på henne.

– Människor behöver veta att de som leder vet vad som händer och att de är trygga med att vi har kontroll, säger hon till Dagen.

Med tanke på att många av funderingarna var relaterade till sjukvårdsfrågor kom även en hennes medicinska kunskaper väl till pass.

– Det var en ganska rörig situation för alla och ibland kunde jag avkoda det som förmedlades från myndigheterna och som kunde upplevas som motstridigt av allmänheten.

Maria Fässberg Norrhall passar även på att lyfta fram den grupp som skapades i församlingen som med kort varsel kunde mötas digitalt för att exempelvis analysera en presskonferens där Folkhälsomyndigheten medverkade. Dessutom berömmer hon Equmeniakyrkan som hon menar agerade föredömligt genom att samla information och praktiska tips på samfundets webbplats.

Under pandemin har S:t Jakobs kyrka även regelbundet lagt ut information på sociala medier för att nå så många som möjligt.

Är det något som har förvånat dig, eller som du har lärt dig, under pandemin kopplat till informationsaspekten?

– Även om jag inte är förvånad så har jag upptäckt vilket otroligt informationsbehov som finns, det är djupt mänskligt. Att vara transparent är också viktigt. Pandemin har också visat att vi behöver fundera på var det innebär att bli så pass avskuren som många blev, det finns alltid personer som av olika skäl inte kan vara med och vi får inte glömma dem. Det är en lärdom.

Fakta: Dagens pastorsenkät

• Enkäten gick till 144 pastorer i olika samfund, bland annat Evangeliska frikyrkan, Equmeniakyrkan, Frälsningsarmén, Svenska alliansmissionen, Pingst FFS samt trosrörelsen. 114 av pastorerna valde att svara på minst en fråga.
• Enkäten genomfördes 28 oktober–8 november 2021.

Johannes Ottestig

Johannes Ottestig är reporter på Dagen.