Dokument
Psykologen: Detta behövs för återhämtning
– Kyrkan kan både vara ett skydd och en risk för utmattning.
Karin Brydolf, leg. psykoterapeut på S:t Lukas i Stockholm möter många människor som drabbats av utmattningssyndrom. En kombination av yttre och inre stress ligger ofta bakom sjukdomen och resan tillbaka kan bli mödosam, förklarar hon.
– Vi klarar en viss nivå av stress, men det är när stressen blir långvarig och det inte finns något utrymme för återhämtning som vi kan drabbas av utmattningssyndrom.
– Den yttre stressen kan handla om arbetsbelastning eller saker som händer i andra delar av livet, medan den inre kan handla om egna krav eller styrande föreställningar om hur man bör vara.
Hjärtklappning, värk eller sömnsvårigheter
De första symptomen på utmattning är ofta fysiska, som hjärtklappning, värk eller sömnsvårigheter. Om vi inte lyssnar på kroppens larmsignaler och drar ner tempot följer de psykiska besvären: humörsvängningar, koncentrationssvårigheter och problem med minnet.
– Många känner inte igen sig själva, vilket är jätteläskigt. Det är som att inte ha tillgång till sig själv och många frågar sig då: Vem är jag?
Att arbeta inom kyrkan ser Karin Brydolf både som ett skydd och en risk för utmattningssyndrom.
– Liksom i övriga idéburna organisationer skapar kyrkan en stark känsla av mening och samhörighet. Det ger energi, motivation, kraft och mod, vilket blir en skyddande faktor mot stress.
– Samtidigt är det ett tveeggat svärd, för det kan vara svårt med gränsdragning. Hur ska man som hjälpare möta de enorma behov som andra människor har? Är det okej att säga nej eller är jag självisk då?
Karin Brydolf nämner också tystnadsplikten som något som skiljer kyrkan från andra arbetsplatser.
– Många som lyssnar till människors problem får bära tunga saker eftersom tystnadsplikten hindrar dem att i sin tur dela med andra och därmed få känslomässigt stöd.
Viktigt med strukturer av handledning
För att förebygga stressrelaterad ohälsa hos bland annat präster och pastorer tror Karin Brydolf att det är viktigt att det finns strukturer av handledning och socialt stöd. För dem som drabbats av utmattningssyndrom börjar en mödosam resa där de måste ta hänsyn till och respektera sina gränser, och sedan anpassa livet utifrån det.
– I början kan det handla det om konkreta, vardagliga saker som att köpa färdigmat i stället för att laga själv, eller våga ta hjälp – ligga på sängen medan andra jobbar i hemmet.
– Det handlar också om att göra lite i taget, röra sig i naturen, gå långsamt, äta långsamt, prata långsamt.
Karin Brydolf ger också rådet att öva sig i att vara uppmärksam på kroppens stressignaler. En bra grund är att äta, sova och motionera tillräckligt och regelbundet. Men det är inte enbart individens ansvar att förebygga ohälsa.
– Arbetsgivaren i sin tur måste ha tydliga förväntningar och bra ledning. Det måste också finnas en kultur där det är okej att säga nej om det blir för mycket, säger hon
Malina Abrahamsson är reporter på Dagens kultur- och livsstilssidor.
