Så röstar kyrkobesökarna i dag

Socialdemokraterna ser ut att bli största parti bland engagerade kristna, enligt en Sifoundersökning som Dagen har gjort inför valet. Där blir det också tydligt att hur man röstar skiljer sig åt beroende på om man är svenskkyrklig eller frikyrklig, vilket främst märks i synen på KD och SD.

Valet står för dörren och opinionsundersökningarna duggar tätt. Men det som sällan kommer fram är hur engagerade kristna tänker rösta. Tidningen Dagen har därför beställt en egen undersökning av Kantar/Sifo som kan ge en viss indikation på hur kyrkligt aktiva tänker agera inne i valbåset.

Utifrån frågan “Är du engagerad och deltar i gudstjänster i något religiöst samfund?” har vi kunnat få fram vilka partier som ligger kyrkobesökarna varmast om hjärtat.

Socialdemokraterna blir det största partiet i undersökningen med 26 procent, ett resultat som ligger ganska nära var de placerar sig i den allmänna opinionen. Näst störst blir SD med 15 procent, tätt följda av M och KD på 13 respektive 12 procent.

Enligt denna Sifoundersökning skulle samtliga riksdagspartier klara fyraprocentspärren med råge, där exempelvis MP med sina 10 procent mer eller mindre fördubblar sitt stöd jämfört med de flesta andra undersökningar som görs. Liberalerna hamnar något på efterkälken jämfört med andra partier med 6 procent.

Utifrån resultatet går det också att se att de kyrkligt aktiva skulle rösta fram Magdalena Andersson (S) som statsminister, förutsatt att S, V, MP och C kan komma överens. De fyra partierna får i den här undersökningen tillsammans 54 procent.

Trender viktigast

Magnus Hagevi är professor i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet och nestorn när det gäller forskningsfältet hur religion och politik korsbefruktas i Sverige.

Hur mycket kan man lita på opinionsundersökningar inför valet, och hur tillförlitliga är de här siffrorna?

– Man kan lita på undersökningarna på det sättet att de tre största partierna är S, M och SD och sedan finns det några partier som ligger nära fyraprocentsspärren, säger Magnus Hagevi till Dagen.

– Men enskilda procentenheter hit och dit är svårt att riktigt veta, inte minst när det är så jämnt mellan de båda blocken, eftersom felmarginalerna är så stora i denna undersökning.

Att enbart göra ett enstaka stickprov bland kyrkobesökare däremot innebär att statistiken inte blir lika tillförlitlig, då slumpen kan spela en mycket större roll.

– Därför försöker jag se de längre tidslinjerna och ser jag något som sticker ut så blir jag misstänksam. Är det något som jag känner igen år ut och år in, exempelvis att det sker en långsam minskning för ett parti över tid, då kan jag uttala mig om en trend.

MP sticker ut

I Dagens sifo-undersökning bland kyrkligt engagerade finns det exempelvis en del som sticker ut mot de långsiktiga trenderna som Magnus Hagevi sett i sin forskning. Dels handlar det om att Centerpartiet landade lågt bland frikyrkliga väljare, dels reagerade han på att MP låg högt.

– De skulle nog hoppat jämfota av lycka om de fick 10 procent i en vanlig opinionsundersökning, säger Magnus Hagevi.

– Men det här kan bero på att klimatfrågan är stor i kyrkliga sammanhang, vi har exempelvis ett samfund som utlyst klimatnödläge (Equmeniakyrkan, reds. anm.) och vi har inomkyrkliga miljögrupper som “Grön kyrka” och “God jord”.

Socialdemokraterna är störst i undersökningen, vad säger du om det?

– Att det här är väldigt likt hur “kreti och pleti” röstar, säger Magnus Hagevi.

Någon tydlig kyrklig förklaring har han inte, förutom att den långsiktiga trenden är att engagerade kristna tenderar att rösta mer som alla andra. Tidigare har det varit en slagsida åt vissa partier, Kristdemokraternas starka ställning i vissa frikyrkliga grupper är det tydligaste exemplet. Men numera har det blivit mindre vanligt att välja parti utifrån sin kyrkliga tillhörighet och därför är det inte förvånande att Socialdemokraterna är störst i kyrkan, precis som i det övriga samhället.

Enligt Magnus Hagevi är det här inte bara något som sker i kyrkan, utan att rösta utifrån “kollektiva lojaliteter” har blivit mindre vanligt även i andra sammanhang, exempelvis är det numera långtifrån självklart att en arbetare lägger sin röst på Socialdemokraterna.

I Dagens sifo-undersökning bland kyrkligt engagerade ligger såväl M som SD något lägre än i de allmänna undersökningarna, samtidigt som KD och C ligger högre. Magnus Hagevi har en ganska enkel förklaring.

– Att SD och M inte är störst i kyrkan beror nog på att någonstans måste C och KD hämta sina röster ifrån.

Hur tolkar du att kyrkobesökarna röstar fram Magdalena Andersson till statsminister, är det en vänstervåg vi ser?

– Det skulle i så fall snarare vara två olika vågor, antingen kan man tolka det som en vänstervåg, eller som en normaliseringsvåg, att nu tycker många väljare att de inte behöver rösta på ett kristet sätt längre, säger Magnus Hagevi.

För traditionellt sett har det i kyrkorna varit en övervikt åt den borgerliga sidan. Men den övergripande trenden är alltså att engagerade kristna inte längre röstar som ett kollektiv.

– Och om folk i kyrkan börjar rösta som folk gör mest, då tappar partierna som tidigare varit överrepresenterade i sådana här mätningar, medan de som inte varit så stora i stället går framåt.

Frikyrklig skillnad

I Dagens Sifoundersökningen bland kyrkligt engagerade går det också se tydliga skillnader mellan frikyrkliga och svenskkyrkliga väljare. Inte minst märks det i synen på Kristdemokraterna, där det blir tydligt att KD har ett betydligt starkare fotfäste bland frikyrkliga än svenskkyrkliga, 23 mot 8 procent i den här mätningen.

När det gäller Kristdemokraterna menar Magnus Hagevi att historiskt har partiet varit extremt stora i vissa frikyrkliga sammanhang där de stundtals haft omkring 70 procents stöd bland regelbundna gudstjänstbesökare.

– Nu är de inte i närheten av den siffran, säger han.

Men fortfarande finns det ett relativt starkt stöd.

– Men den framgång som Ebba Busch har byggt är inte gjord i frikyrkorna. Det betyder inte att de tappar mycket mark där, men de går heller inte framåt.

Även SD:s siffror sticker ut bland de frikyrkliga väljarna, i den här undersökningen får partiet enbart 2 procents stöd, jämfört med 17 procent bland de svenskkyrkliga.

– Jag tror att Kristdemokraternas omsvängning i migrationsfrågan har gjort att behovet för en del kristna att byta parti till SD har minskat. Det kan vara en anledning, säger Magnus Hagevi angående SD:s låga siffror bland frikyrkliga.

Det kan också vara en förklaring till MP:s högre siffror, då mer flyktingvänliga kristna som inte vill rösta på KD måste hitta ett annat alternativ.

Bland svenskkyrkliga är det däremot Centerpartiet som sticker ut i positiv bemärkelse i den här undersökningen, då de får 12 procent jämfört med 5 procent bland frikyrkliga.

– Jag är lite skeptisk till att det verkligen är så litet stöd för Centerpartiet i frikyrkan, säger Magnus Hagevi.

– Det känns inte igen från andra undersökningar.

Fler undersökningar

Facit på hur kyrkobesökare kommer att rösta vet vi så klart först i efterhand. Men inför det här valet finns det i alla fall vissa undersökningar som går att ta fasta på.

Tidningen Dagen har förutom den här Sifoundersökningen även tagit tempen på hur de som besökte någon av de frikyrkligt arrangerade sommarkonferenserna tänker rösta. Där fick KD 40 procents stöd och var det klart största partiet, följt av Centerpartiet på 12 procent.

Sändaren har inför valet gjort en undersökning bland Equmeniakyrkans pastorer och diakoner, där S och MP blev de största partierna med 19 procent vardera, vilket gav en tydlig slagsida vänsterut.

Även Kyrkans tidning har gjort en liknande undersökning, fast då bland Svenska kyrkans präster och diakoner. Även i detta fall skulle vänstersidan vinna valet relativt enkelt, där S blev största parti på 30 procent följt av C och V på omkring 15 procent vardera.

Nu återstår bara att se hur väljarna agerar i skarpt läge på söndag, då det inte längre handlar om några opinionsmätningar utan om vem som ska styra Sverige de kommande fyra åren.

Jacob Zetterman

Jacob Zetterman är reporter på Dagen.