Så ser Feministiskt initiativ på EU-valets fyra viktigaste frågor

RELIGIONSFRIHET: Antisemitismen frodas på vissa håll i Europa, i Frankrike utsätts kyrkor för hatbrott, islamofobiska brott ökar. Vad vill du som parlamentariker göra för att säkra religionsfriheten i Europa och stävja denna typ av hatbrott?

– Religionsfrihet är en mänsklig rättighet och ska gälla för alla. Redan under den här mandatperioden har jag arbetat aktivt med att stoppa den här typen av hatbrott genom mitt arbete i ARDI (Anti-Racism and Diversity Intergroup) den tvärpolitiska arbetsgruppen i Europaparlamentet mot rasism. Jag tycker även att EU-kommissionen måste ta krafttag mot dessa typer av brott och öka sina resurser inom detta område.

FLYKTINGAR OCH MIGRATION: Är det genom en gemensam flyktingpolitik som länderna i EU kan garantera asylrätten – eller ska länderna få bestämma själva angående sin politik gällande flyktingar, migration och integration?

– Nej länderna ska inte få bestämma själva för det finns vissa EU-länder som inte respekterar mänskliga rättigheter och asylrätten. Därför måste EU se till att alla länder tar sitt ansvar och tar emot asylsökande utefter förmåga. EU måste skapa säkra vägar till Europa och allas rätt till asyl.

DEN SOCIALA PELAREN: EU har tagit initiativ till ett fördjupat arbete som ger medlemsländerna rekommendationer vad gäller medborgarnas sociala rättigheter. Men åsikterna går isär om detta initiativ. Ska EU lägga sig i ländernas socialpolitik och i så fall varför/varför inte?

– Ja, EU ska ha mycket större inflytande i sociala frågor, frågor om mänskliga rättigheter och likabehandling. EU ska dra upp rättighetsbaserade miniminivåer vilka inte ska hindra enskilda medlemsstater att gå längre i sitt arbete. FN:s första hållbarhetsmål är ”ingen fattigdom” och detta har EU förbundit sig till att genomföra, fattigdomsbekämpning är ett av EU:s och medlemsstaternas specifika mål på det socialpolitiska området. För att genomföra detta måste EU ha större inflytande i socialpolitik.

KLIMATET: Flygskatt, grön omställning och plastförbud. Det är några av alla de politiska förslag som förts fram inför det klimathot som blir allt mer allvarligt. Vad kan och vad bör EU göra för att rädda klimatet – på kort och på lång sikt?

– EU ska driva en feministisk klimatpolitik bygger på rättvisa, global solidaritet och respekt för allt liv på jorden. Samt vara drivande i att de globala växthusgasutsläppen ska vara noll senast 2038. EU ska ha ett samordnat tåg-, signal- och bokningssystem i hela Europa samt stöd till nattåg. EU ska kraftigt påskynda omställningen till ett hållbart energisystem med fokus på förnyelsebar energi. EU ska kräva av medlemsstaterna att de har etiskt och hållbart lantbruk, fiske och djurhållning.

Läs mer:

Inger Alestig

Inger Alestig är tidigare reporter på Dagen.