Familj

Nu får Gitten Öholm sin chans att förvalta ett kristet arv

9 frågor till Gitten Bolin Öholm, som lämnar sitt Kafé Lyckan i Uppsala och blir ny föreståndare på kristna Hjorts­bergagården utanför Växjö.

###
Publicerad Senast uppdaterad

Blev du trött på kaféet?

– Det är tufft att vara egen­företagare, efter fyra år med ett dygnet runt-jobb känner man att det tär lite väl mycket.

Gick det inte bra för kaféet?

– Jo, det kommer till och med ut en bok där Kafé Lyckan figurerar.

Hur fick du jobbet på Hjorts­bergagården?

– Ja, det var faktiskt via Dagens hemsida, (skratt) det var min man Siewert som såg annonsen.

Vad tänkte du när du såg annonsen?

– Sedan jag kom tillbaka till Sverige för åtta år sedan har jag haft en personlig sorg över att se alla dessa kristna gårdar som läggs ner. Gårdar som jag själv varit på. Jag har pratat om det och jag har varit arg på hur kristna har förvaltat sina arv. Så nu fick jag möjligheten att göra något, att inte bara klaga och bli sur.

– Och det är en otroligt kreativ och engagerad styrelse så det gäller att hänga med.

Vad är största skillnaden mot förra jobbet?

– Här på gården har vi ju en sjötomt, för det första, det fanns ju inte inne i Uppsala, att det är för alla åldrar och att det är stor sommarverksamhet bland annat.

Tar du med dig något från Kafé Lyckan?

– Ja då, när jag står för middagar då har jag ju mina recept. Och sedan är det ju bra att ha den bakgrunden med tanke på alla regler om företagsamhet som man måste kunna.

Har hela familjen flyttat till Småland nu?

– Det går i etapper, vårt flyttlass går i mitten av maj. Jag lever lite i kappsäck nu.

Var slår ni ner bopålarna?

– I Växjö, en helt ny stad för både Siewert och mig. Vi är båda väldigt positivt överraskade över att det verkar vara en så kulturell stad. Vi var inne i domkyrkan under påskhelgen och stan har en fantastisk fin innerkärna vad gäller byggnader, det gillade Siewert. Och så har jag fått ett hus vid sjön, så jag har fått en av mina drömmar uppfylld att bo vid vatten.

Jag anar lite småländska i dialekten – hur var det att komma tillbaka till Småland?

– Jag bodde i Hillerstorp tills jag var 18 år och sedan blev det Stockholm och sedan så flyttade jag utomlands. Då trodde jag att jag kommer nog inte tillbaka till Sverige. Och jag trodde väl aldrig att det skulle kunna finnas ett jobb i Småland för mig. Men så blev det.