Kyrkoherden efter Mello-akten: Kommer inte att tillåta inspelningar i kyrkan framöver

Humorgruppen Grotescos mellanakt i lördagens Melodifestival har kritiserats för att vanhelga kyrkorummet. Hans Gårdh är kyrkoherde i Värmdö församling i Stockholm där sketchen spelades in och säger till Dagen att han ångrar att han tillät inspelningen.

I lördagens “Andra chansen” gjorde humorgruppen Grotesco comeback i Melodifestivalen. För tolv år sedan blev deras sketch “Tingeling” en succé, om än kritiserad av den ryska ambassaden för att driva med Ryssland. Nu spelade de upp vad som hänt med huvudkaraktären, technoartisten DJ Trexx, sedan dess. Den nya videon är inspelad i Värmdö kyrka och i den ses lättklädda präster, nunnor och helgonfigurer dansa sexigt till en eurotechno-låt om Europa.

Videon har väckt starka reaktioner, bland annat hos katoliken Edward Blom. På sin Twitter skrev han: “Sorgligt att behöva se en rockvideo där en kyrka skändas och man hånar nunnor och munkar. Otänkbart med en annan religions företrädare och heliga byggnader, men kristna är fritt villebråd”.

Michael Lindgren, som spelar DJ Trexx i videon, uppger i Aftonbladet att flera församlingar varit tveksamma till numret och därför tackat nej till att agera inspelningsplats, men till sist fick de ja från Värmdö församling. Hans Gårdh är kyrkoherde där.

Hur kommer det sig att Grotescos video spelades in i er kyrka?

– Värmdö kyrka är en populär filmkyrka och vi har spelat in allt från ICA-reklam till långfilmer här. När SVT tog kontakt med oss för att spela in mellanakten i Melodifestivalen kändes det inte som ett riskprojekt. De letade efter en stenkyrka som kunde se ut som ett kloster i Bulgarien. Huvudtanken var inte att lyfta fram Värmdö kyrka och avsikten var inte att kyrkan skulle bli igenkänd.

Var det självklart att tacka ja?

– Nej, det är aldrig självklart. Vi säger nej till många som frågar. Vi fick manus till musikvideon och gjorde utifrån det en bedömning. Videon är egentligen en vacker berättelse om DJ Trexx som flyr undan kris och pandemi och finner sin tillflykt i klostret. Texten i låten handlar om hopp – om att inte ge upp. Det är tråkigt när fokus i slutproduktionen sedan blir på de lättklädda nunnorna.

– Vi uppfattade utifrån manus inte att det skulle handla om en provokation mot kyrka och tro.

Stod det något om utformningen av videon i manus?

– Det stod att det skulle vara “coola nunnor”, och det kan ju vara svårt att avgöra vad man lägger i det. Jag tycker i för sig inte att de var så lättklädda.

Under inspelningen var församlingens två vaktmästare på plats, men enligt Hans Gårdh var det ingenting i produktionen som de reagerade på. Hans Gårdh fick själv se delar av videon innan den släpptes, men först på fredagskvällen och då var inte klippningen helt klar.

– Det jag förvånades över var hur mycket man såg av kyrkorummet, jag hade inte räknat med det, säger han.

Vad kände du när du sedan såg videon i Melodifestivalen?

– Ja, vad ska man säga? Jag trodde inte att det skulle visas så mycket av själva kyrkorummet. Jag tänkte nog att det skulle vara mer rök och att man bara skulle se stenväggarna i princip. Det har väckt anstöt att man tydligt kan känna igen kyrkan.

Hur tänker du på detta i förhållande till kyrkoordningen?

– Du tänker på reglerna kring upplåtelse av kyrka? Det är ett dilemma. Nu minns jag inte exakt hur det är formulerat där.

I kyrkoordningen kapitel 41, paragraf tre står det att “en kyrka får upplåtas för andra ändamål bara om det kan antas att kyrkorummet och dess inventarier kommer att behandlas med pietet och aktsamhet. Den får inte upplåtas för något ändamål som kränker kyrkorummets helgd.”

– Ja, där finns en spänning. Om man fokuserar på texten och budskapet i videon är det inget som kränker kyrkorummet, men sedan använde de ju till exempel predikstolen som är en särskilt laddad plats. Och då kan man fråga sig om det är en kränkning.

Vad skulle du själv svara?

– Det är en komplex fråga och det ser väldigt olika ut var gränsen går, det är olika vad man tycker. Som humorgrupp rör man sig hela tiden på gränsen, och somligt är över gränsen. Att stå i predikstolen skulle kunna vara ett sådant exempel.

Ångrar du att ni upplät kyrkorummet för inspelningen?

– Ja, om jag skulle kunna veva tillbaka tiden skulle jag ha sagt nej med tanke på reaktionerna.

Men inte med tanke på innehållet?

– Jo, det hade kunnat vara en annan utformning. Samtidigt är det många som tyckte om sketchen.

Känner du oro för att detta ska anmälas till domkapitlet?

– Nej, inte direkt oro och jag blir inte förvånad om det prövas. Det kan bli ett riktmärke för vad man får göra i kyrkorummet och ställer frågan om vi alls kan upplåta kyrkorummet för inspelning. När man gör det släpper man ju kontrollen över innehållet. I det här fallet litade vi på att SVT skulle göra något bra av det.

– Men en sådan här sak väcker också större frågor: Vad är heligt? Vad får man göra i ett kyrkorum? Går det att skämta om tro, har vi som kristna den distansen?

På framtida förfrågningar om filminspelningar i Värmdö kyrka är Hans Gårdh ändå på det klara med att han kommer att tacka nej.

– Man vill alltid att en filminspelning ska leda till något positivt för kyrkan. Men det finns ju inga garantier för det och utifrån de reaktioner vi fått på Grotesco-sketchen har vi dragit lärdomen att det inte är värt risken att säga ja.

Malina Abrahamsson

Malina Abrahamsson är reporter på Dagens kultur- och livsstilssidor.