Krönikor
Om att leva i en sekt
Anna Lindman vågar ställa de svåra frågorna.
Detta är en personligt skriven text av en av Dagens återkommande skribenter. Personen svarar själv för de åsikter som framförs.
Vad är en sekt? Om detta finns det en rad åsikter. En sak står klar: ingen som befinner sig i en sekt vill kalla sin gruppering för just sekt. Därför blir det också svårt för den som till exempel ska göra en artikelserie eller en programserie om sekter, att hitta människor att intervjua. De som ställer upp är nästan uteslutande avhoppare, de har lämnat, och har därför av naturliga skäl bara kritik att rikta mot det sammanhang de lämnat.
Gemensamma drag i en sekt är dock isoleringen från omgivande samhälle, en stark sammanhållning, en stark ledare, och mycket bestämda åsikter om livet och hur det ska levas. Eftersom många märkliga, ibland skräckinjagande och spektakulära händelser har utspelat sig runt sekter, är det kanske inte så konstigt att media haft ett särskilt intresse för sekter.
Nu sällar sig SVT:s Anna Lindman till granskarna . I "Den enda sanna vägen" (SVT2, start i kväll onsdag) får vi möta både avhoppare och faktiskt också de som befinner sig i en sekt – om man nu vill kalla de kristna Plymouthbröderna för en sekt. Lindman talar i första programmet mer om slutna samfund, vilket nog är en bättre klassificering, eftersom hon inte bara träffar Sai Baba-anhängare och scientologer, utan också församlingar som Knutby Filadelfia och Livets ord. Lindman konstaterar att sektdrag kan skära rakt igenom en religion eller ett samfund, och det är ett viktigt konstaterande, eftersom det öppnar för en tolkning där det kan finnas sektdrag både här och var i olika religiösa samfund (och, tror jag, även i andra sammanhang, till exempel politiska).
I avsnittet som sänds i kväll får vi möta Veronica, som gick med i en liten gruppering i Indien. Gruppen blandade katolsk tro och västerländsk mysticism och hade en stark kvinnlig ledare. Veronica tvingades bland annat lämna ifrån sig sin nyfödda baby. Hennes berättelse är dramatisk. Varför stannade hon? Själv gör Veronica en jämförelse med misshandlade kvinnor, som stannar trots övergreppen. Jämförelsen känns adekvat.
Däremot ger detta första program inte så många nycklar till att förstå varför människor söker sig till sektliknande sammanhang. Kan vem som helst dras med ? Är det enskilda händelser i ens eget liv som gör att man öppnar dörren för en stark ledare? Eller finns det något i vårt samhälle av i dag som gör att människor desperat söker efter den ultimata lösningen på livets problem: någon som talar om för en hur livet ska levas?
Första delen i serien tycker jag ändå bådar gott. Lindman vågar ställa de svåra frågorna, hon pekar på att man alltid har ett visst ansvar själv för vad man går med på, hon är nyfiken utan att det blir ett osmakligt snokande efter kittlande detaljer. Vi får också följa förberedelserna inför det kommande reportaget inifrån Plymouthbrödernas slutna värld. De går till sist med på att träffas. Jag hoppas att de också får möjlighet att ge sin version av sitt levnadssätt.
Inger Alestig är tidigare reporter på Dagen.
