Gästkrönika
Dagar när jag tvivlar finner jag tröst i trohetseden
Till syvende och sist är det Jesu lojalitet gentemot oss som frälser oss, skriver Eleonore Gustafsson.
Detta är en personligt skriven text av en av Dagens återkommande skribenter. Personen svarar själv för de åsikter som framförs.
Dagar när jag tvivlar finner jag tröst i de forskningsrön som menar att det grekiska ordet som i våra biblar översätts med tro också kan översättas med trohet. En sådan forskare är Matthew W. Bates. I sin bok Salvation by Allegiance Alone, vars titel anspelar på reformationens slagord ”frälsning genom tron allena”, är han kritisk till reformationens förståelse av begreppet tro. Boktiteln skulle kunna översättas med ”frälsning genom lojalitet allena”, dock saknar det svenska ordet lojalitet det engelska begreppets politiska konnotationer i allegiance.
Bates är amerikan och fostrades till att med handen på hjärtat regelbundet deklarera pledge of allegiance, det vill säga den amerikanska trohetseden: ”Jag svär trohet till Amerikas Förenta Staters flagga och till republiken som den står för, en odelbar nation under Gud, med frihet och rättvisa åt alla.” Bates hävdar alltså att det är genom en sådan trohet, när den riktas mot Kristus, som man blir frälst.
När Plinius den yngre i ett brev till den romerske kejsaren Trajanus skulle beskrivna den kristna gudstjänsten nämner han faktiskt en trohetsed: ”De hade för vana att mötas på en bestämd dag före gryningen och växelvis sjunga en hymn till Kristus som till Gud, och att förbinda sig med ed, inte till något brott utan till att inte begå bedrägeri, stöld eller äktenskapsbrott.”
Lojalitet är inte detsamma som gärningslära.
Eleonore Gustafsson
Är inte detta lagiskhet? Nej, för lojalitet är inte detsamma som gärningslära. Man kan komma för sent till jobbet men likväl vara lojal mot sin arbetsgivare. Och till syvende och sist är det Kristi lojalitet som frälser oss, för så här skulle man kunna översätta Gal 2:16 om man utgår från Bates idéer: ”Men vi vet att människan inte blir rättfärdig genom laggärningar utan genom Jesu Kristi lojalitet. Därför har vi också satt vår lojalitet till Kristus Jesus för att bli rättfärdiga genom Jesu Kristi lojalitet och inte genom laggärningar, ty av laggärningar blir ingen människa rättfärdig.”
Hur skulle en kristen trohetsed kunna se ut? Låt mig ge ett förslag: Jag tillhör Kristus och ger honom min trohet, han som älskade sina fiender, gjorde gott mot alla, och var trogen intill döden, han som ger oss sin förlåtelse och som uppmanar oss att dela vårt bröd med den hungrige, förlåta den som gör oss illa, han som sa ”åt mig har getts all makt” och som uppmanat oss att gå ut i hela världen och varsamt göra alla folk till lärjungar. Och tillsammans med hela den världsvida kyrkan inväntar jag Guds rikes ankomst i världen, de dödas uppståndelse och en rättfärdig dom.
Varför är detta en tröst för den som tvivlar? Jo, för trots att man tvivlar kan man likväl stämma in i en sådan trohetsed och på så sätt luta sitt liv mot Kristus.
Eleonore Gustafsson är pastor och skriver gästkrönikor på Dagens ledarsida.
