Gästkrönikor
Gud och kaos hör inte ihop
Skapelsens Gud är ordningens Gud, skriver Eleonore Gustafsson

Hur kan en församlingsmiljö värna om kreativa processer? Genom en tro på Gud som ordningens Gud. Kreativt kaos är alltså en illusion, snarare är det så att det kreativa uppstår när kaos slutar vara kaos. I alla fall om man har en biblisk världsbild.
Skapelseberättelsen skildrar hur Gud skapade förutsättningar för liv genom att bringa ordning ur kaos, eller som det heter i Sören Dalevis parafras Barnens bästa bibel: “I början, innan någonting fanns, var det mörkt och stökigt. Allt var huller om buller.” Sedan skilde Gud mörkret från ljuset, havet från himlen och vattnet från landet. Gud skapade dessutom himlakropparna som skulle hålla ordning på tiden: “På himlavalvet skall ljus bli till, och de skall skilja dagen från natten och utmärka högtider, dagar och år.” (1 Mos 1:14)
Skapelsens Gud är alltså ordningens Gud. Kaotiska situationer är sällan kreativa. Kaotiska arbetsplatser leder till ohälsa och destruktiva kontrollbeteenden. Fåglar, fiskar och landlevande varelser hade inte kunnat uppstå om Gud inte hade skilt vattnet från himlen och landet från havet. Först måste man bringa ordning, sedan kan liv uppstå. Därför krävs planering för att kreativa processer skall uppstå.
Att ordning är en förutsättning för kreativitet är inte bara en biblisk idé utan också en bärande tanke i Julian Camerons klassiker Lev kreativt – Hur du utvecklar ditt skapande jag i tolv steg. Där varnar hon bland annat för konstnärer som hon kallar för “dårskapare”, karismatiska personligheter som genom att skapa kaos tar makten över sin omgivning och hämmar andras kreativitet. Kreativitet kräver utrymme och eftersom ordning ger utrymme är ordning en förutsättning för kreativitet. Dårskaparen älskar planering – men bara sin egen, andras utrymme blir ständigt ockuperat.
Om man tror att den helige Ande gillar kaos har man ingen biblisk gudsbild.
Eleonore Gustafsson
Om man tror att den helige Ande gillar kaos har man ingen biblisk gudsbild. Det var genom den helige Andes kraft (en gudsvind) som Gud bringade ordning i det som var mörkt och stökigt och huller om buller. Därför ville Paulus att profeterna skulle tala en i sänder och inte i mun på varandra, för som han skrev: “Gud är inte oordningens Gud utan fridens.” (1 Kor 14:33) Kaos bryter ner medan ordning bygger upp.
Ordning är inte detsamma som kontroll. Man kan ha en ordning för det profetiska, men inte kontrollera att det sker. Gud skapade människan till att vara en trädgårdsmästare. En trädgård måste planeras, men den går inte att kontrollera. Detsamma gäller för församlingsarbete. Utan långsiktig planering blir det ingen växt, trots det har odlaren inte makt över växtprocessen. Men en sak är säker: kaos är inte granne med Gud.