Gästkrönikor
Religion betyder allt mindre i politiken
För allt fler blir det kristna livet en separat del av livet som inte har kontakt med politiken, skriver Magnus Hagevi.
Detta är en personligt skriven text av en av Dagens återkommande skribenter. Personen svarar själv för de åsikter som framförs.
Det finns en långsiktig trend inom forskning om politiskt beteende. Allteftersom minskar betydelsen av sociala faktorer inom politiken. I stor utsträckning är det klass och religion som minskar i politisk betydelse. Ingen annan social faktor som kön, stad-land eller liknande har ersatt den betydelse som klass och religion haft inom politiken. I Sverige har klass haft politisk betydelse: arbetare tenderade att rösta vänster, tjänstemän och företagare höger. I svensk politik har inte bara klass haft betydelse. Skillnader mellan religiösa och sekulära väljare har gjort att dessa grupper röstning skilt sig från varandra. Under de senaste 30 åren har dessa skillnader minskat betydligt: även religion betyder allt mindre i politiken.
En annan stor förändring av svensk religionsröstning som till stor del gått under radarn rör Socialdemokraterna. Många kyrkliga väljare uppfattade partiet som ganska kritiskt till religion. Länge samlade också detta parti relativt liten andel av väljare som regelbundet firade gudstjänst. Men i denna väljargrupp har andelen som röstar på Socialdemokraterna ökat de senaste decennierna. Samtidigt har Socialdemokraterna tappat väljare bland dem som sällan eller aldrig besöker gudstjänst. Det betyder att Socialdemokraternas väljartapp de senaste decennierna skett bland de mer sekulära väljarna.
Om det kristna livet fortsätter att förpassas till en liten separat bit i människors liv som i allt mindre utsträckning berör de andra bitarna i livet bör detta förändra religionsröstningen.
Magnus Hagevi
Att religion betyder allt mindre i politiken bör sättas samman med att religionen betyder allt mindre samtidigt som religiösa individens starka koppling till sin kyrka minskar och ersätts av självständighet. Forskare kallar det för sekularisering och individualism. För allt fler blir då det kristna livet en separat del av livet som inte har kontakt med politiken (eller andra bitar i livet). Kristen tro och gemenskap ersätts av annat som påverkar hur en människa tänker om politik. Därmed börjar aktiva kristna tänka om politik precis utifrån samma banor som sekulära väljare tänker om politik och hur de ska rösta.
Om det kristna livet fortsätter att förpassas till en liten separat bit i människors liv som i allt mindre utsträckning berör de andra bitarna i livet bör detta förändra religionsröstningen. När det kristna livet betyder allt mindre i vallokalen så bör partier som haft ett starkt stöd bland regelbundna gudstjänstbesökare tappa väljare i denna grupp. Samtidigt kan partier som Socialdemokraterna, vars väljarstöd varit litet bland aktiva kristna, få se ett ökat stöd bland dessa. Det gäller även andra partier med traditionellt svagt stöd bland kyrkligt aktiva. Bland dessa partier finns bland annat Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna.
Magnus Hagevi är professor i statsvetenskap och tidigare gästkrönikör på Dagens ledarsida.
