Jubilar
Han är tredje generationens missionär: ”I Indien är bönen intensiv, i Sverige mer tyst”
Deepak Dutt är född i Indien, hans far, farfar och farfars far var missionärer, och liksom dem kände han till slut kallet till missionärslivet.
Förra gången Dagen talade med missionären Deepak Dutt, befann han sig i bergsstaden Kalimpong i Västbengalen i hemlandet Indien – hans favoritplats på jorden. Nu, tio år senare, svarar han från Stockholm och delar sin berättelse om kallelsen, kärleken och bönens betydelse.
Sedan slutet av 1970-talet har Deepak arbetat som missionär i Indien, precis som hans far, farfar och farfars far före honom. Men från början hade han planer på en annan bana i livet.
Hans naturvetenskapliga intresse fick honom att söka till ett college i Calcutta. Men hans kristna tro satte käppar i hjulet.
– Jag ville studera biologi och teknik. Men de ville att jag och min familj skulle betala en donation till ett hindutempel, och det gick inte eftersom vi är kristna. Då fick jag inte gå där, säger Deepak.
I stället följde han med sin pappa på en kampanj i centrala Indien – en resa som skulle förändra allt.
– På den sista dagen av kampanjen frågade min pappa om någon ville ägna sitt liv åt att jobba för Jesus. Jag satt där och kände att det var mitt kall. När vi kom hem berättade jag för honom att jag ville arbeta för Gud, säger Deepak.
Han var 19 år gammal när han tog beslutet, och med det började en resa som skulle komma att prägla resten av hans liv.
Träffade svenska kärleken
Kort efter beslutet om mission kom nästa stora steg i livet. Deepak hade fått höra om en bibelskola i England som hans pappa gått på efter andra världskriget. Inspirerad av sin far bestämde sig Deepak för att också studera där. Det var där, i skolan i England, som han mötte Lisbeth, en ung kvinna från Stockholm.
– Jag frågade henne om hon ville följa med mig till Indien. I januari 1977 kom hon dit och stannade i flera månader. Efter det reste vi till Sverige, och där gifte vi oss i Stockholm i juni samma år, berättar Deepak.
Han var 21 och Lisbeth bara 20. Trots sin unga ålder anpassade hon sig snabbt till livet i Indien och de kulturella skillnaderna.
– I Indien får man en stor familj när man gifter sig. Vi bodde som en “joined family” med mina föräldrar, min bror och syster i samma hus. Lisbeth accepterade det och förstod hur man lever i en sådan kultur. Det är annorlunda jämfört med Sverige, där man gifter sig med en person och oftast lever mer för sig själva, säger han.
Arbetar på avstånd – genom bön
Deepak och Lisbeth arbetade i många år i bergsområden i Indien, där kristna ofta möter prövningar och förföljelser. Han beskriver skillnaderna mellan att utöva sin tro i Indien och Sverige.
– I Indien är tron en stor del av livet och ofta väldigt intensiv. När vi ber tillsammans kan det vara mycket ljud, medan det i Sverige ofta är tystare. Men det viktigaste är inte hur man ber, utan att man gör det, säger Deepak.
Han berättar om en viktig aspekt av sin tro, baserad på Matteus 18:18: “…vad ni binder på jorden är bundet i himlen, och vad ni löser på jorden är löst i himlen.”
– Bön handlar om att förstå vad Jesus menar. Gud vill att vi ska be här på jorden, för det vi gör här kan påverka i himlen. Det är inte jordiska lösningar som fungerar, utan andliga, förklarar han.
Under pandemin satte reserestriktioner stopp för många besök till Indien. Trots det fortsätter arbetet där, med lokala krafter som bär vidare det de byggt upp. Deepak ser bön som en central del av att kunna stötta på avstånd.
– Även när man inte kan vara på plats kan man alltid be, säger han.
“Vill tjäna Gud”
Efter många år i Indiens bergstrakter flyttade Deepak och Lisbeth tillbaka till Sverige 2011. Nu står Deepak inför en knäoperation, en följd av år av slit i de krävande terrängerna. Hans födelsedag närmar sig, och även om han inte känner till detaljerna, är han säker på att Lisbeth har planerat något speciellt.
– Hon har ordnat någonting. Kanske blir det hos vår äldsta son i Upplands Väsby, men jag vet inte så mycket än, säger han med ett skratt.
Med bön och familjens stöd ser Deepak framåt. Hälsa och styrka är vad han hoppas på, inte bara för sig själv utan för att kunna fortsätta sitt arbete.
– Jag vill kunna använda min kropp för att tjäna Gud, och det är mitt önskemål när jag ser framåt, säger han.
---
Fakta: Deepak Dutt
Född: 3 december 1954.
Bor: Märsta i Stockholm.
Familj: Fru Lisbeth, tre biologiska och tre fosterbarn, och barnbarn.
Intressen: Att jobba med bilder och video. “Eftersom jag besökt Himalayabergen mycket har jag massor av material!”
---
Lea Rambell är reporter på Dagen.
