Svensk mission ledde pastor Emmanuel från Sri Lanka till Sverige

En sjukdom fick den då 20-årige Emmanuel Jayakrishna att omvärdera sitt liv och ägna sig helhjärtat åt kyrkan i Sri Lanka. Nu fyller han 75 år och har bott i Sverige i nästan en tredjedel av sitt liv. En stor förebild genom åren har varit den svenske missionären Enar Stahre.

– Han fick mig till och med att börja sjunga, säger han till Dagen.

Emmanuel växte upp i en kristen familj och pingstförsamling i bergsstaden Kandy i Sri Lanka. Ändå fanns det inte på kartan att den unge Emmanuel skulle satsa helhjärtat på kyrkan – till dess att han blev sjuk som 20-åring.

– Jag hade svår smärta från höften och nedåt, diagnostiserades med ledgångsreumatism och låg till sängs i över en vecka, berättar han.

– Pastorer och vänner från kyrkan kom hem och bad för mig. Så efter mycket funderande och bön beslöt jag att säga ja till Herrens kallelse för mitt liv. Nästa dag kunde jag gå igen. I dag ser jag det som att Gud ville få mig att lyssna.

Elev på första bibelskolan

Emmanuel blev en av de första eleverna på den bibelskola som startats av svenska missionärer, och arbetade samtidigt som ungdoms- och barnledare. Senare reste han till London för att studera under tre år, sponsrad av Sollentuna pingstförsamling. Där träffade han av en händelse den svenska flicka som flera år senare skulle komma att bli hans hustru – Maggie.

De två återknöt bekantskapen fem år senare när Emmauel, som var på besök i Sverige med en grupp från sin kyrka, ”blev fast” på Öckerö under en tid av politisk oro i Sri Lanka.

– Jag hade varit inställd på att gifta mig med någon lankesisk flicka. Men Gud ville något annat, säger han.

Också för Maggie, som rest i två år med missionsfartyget Logos, ville Gud något annat.

– Hon hade planerat att läsa medicin. Men hon valde mig istället.

Lyssnande pastor

Paret gifte sig och bodde i flera år i Kandy, där Emmanuel Jayakrishna var pastor i Lighthouse Church. När barnen började bli äldre beslutade familjen att flytta till Sverige, och Emmanuel fick en pastorstjänst i församlingen Livskraft i Biskopsgården, Göteborg. Flytten gick 2000.

Har du haft några ledord som pastor?

– Att vara en tjänande ledare och alltid påminna mig om att jag samarbetar med både Gud och mina bröder och systrar i Kristus. Inte leda som om kyrkan var ett företag. Och att vara villig att lyssna!

Det är föresatser som kommit lika väl till pass bland de troende i mångkulturella Biskopsgården som under resorna till Sri Lanka, där Emmanuel har fungerat som själasörjare för de lokala pastorerna.

Enar Stahre en förebild

Emmanuel Jayakrishnas liv har varit tätt sammanflätat med Sverige och den svenska missionen. På frågan om han haft någon förebild, kommer svaret snabbt.

– Inte bara jag utan många andra i kyrkan såg upp till Enar Stahre.

– Hans tro var fast och hans arbete konstant, när andra missionärer flyttade runt. Han var både pastor, lärare, evangelist, kyrkoplanterare, trots att han aldrig beskrev sig själv så.

Bland annat fick Enar Stahre den unge Emmanuel att göra något han alltid haft svårt för: att sjunga.

– Sedan dess har jag sjungit mycket i kyrkan. Det var stort att få sjunga i Royal Albert Hall i London med kören i min bibelskola, Elim Bible College.

Eva Janzon

Eva Janzon är reporter på Dagen.