Inte självklart att böja sig för Kina
Sverige måste stå upp för vad vårt land i grunden står för - även i Taiwan, skriver Lars Adaktusson.

Utan överdrift går det att hävda att Taiwan är en av världens mest vitala demokratier. Trots konstant utsatthet och allvarliga hot mot nationell säkerhet återfinns landet, tillsammans med de nordiska länderna, i toppen av tidskriften Economists senaste internationella demokratiindex. Respekt för mänskliga rättigheter, i kombination med imponerande ekonomisk utveckling och innovation, är faktorer bakom framgången.
Som nation är Taiwan en attraktiv partner för asiatiska tillväxtmarknader, men även för Sverige och andra västerländska demokratier. Trots detta tvekar många länder att fullt ut stödja taiwaneserna och utveckla bilaterala relationer. Anledningen är Kinas territoriella anspråk och rädslan för att provocera regimen i Peking.
Risken för motåtgärder är betydande.
Lars Adaktusson
Det är uppenbart att frågan om fördjupade relationer med Taiwan inte är okomplicerad. Kina är en ekonomisk stormakt och risken för motåtgärder är betydande. Samtidigt är det inte någon självklarhet att böja sig för hot och ekonomiska påtryckningar. På senare år har Litauen visat att det trots protester går att stå upp mot kommunistdiktaturen och utveckla nära relationer till Taiwan.
Detta är väsentligt som politisk markering men också därför att den kinesiska statsledningen ständigt försöker isolera Taiwan, samtidigt som det militära hotet intensifieras. Under oktober månad genomförde Pekingregimen ett rekordstort antal kränkningar av taiwanesiskt territorium med krigsliknande överflygningar och simulerade bombattacker.
Aggressionen är riktad mot ett enskilt land, men är del av en global kamp mellan demokrati och diktatur. Att låta Kina diktera villkoren för omvärldens relationer till Taiwan vore att underminera fria staters nationella suveränitet. Till auktoritära regimer skulle signalen skickas att ekonomiska och militära påtryckningar trumfar demokratiska värderingar och respekt för mänskliga rättigheter.
Av omvärlden har Sverige länge setts som en konsekvent försvarare av frihet och demokrati. Dels beroende på att vårt land tidigt erkände många av 1900-talets nya nationer, dels för att det svenska stödet alltid varit omfattande till internationella organisationer som främjar demokratiska värden. Med en etablering av svensk diplomatisk närvaro i det demokratiska Taiwan skulle den linjen fullföljas.
För detta finns brett politiskt stöd, under förra mandatperioden röstade samtliga riksdagspartier, utom Socialdemokraterna, för att öppna ett ”House of Sweden” i huvudstaden Taipei. I en tid av svåra demokratiska utmaningar är det dags att gå från ord till handling, som jag skrivit tidigare (5/1). Svensk diplomatisk närvaro i Taiwan handlar om att stödja en kämpande befolknings rätt till självbestämmande, men också om att försvara det som vårt eget land i grunden står för.