Krönikor
Bitter eftersmak av fackets blockad mot Plymouthföretag
Konflikterna uppstår med jämna mellanrum: Fackförbunden sätter småföretagare i blockad på grund av att ägarna inte vill teckna kollektivavtal. Salladsbaren i Göteborg, som drivs av 24-åriga Sofia Appelgren, är ett pågående exempel.
Precis som hos Plymouthbrödernas två företag i Smålandsstenar så får de anställda löner som ligger över kollektivavtalsnivån. Och de anställda är nöjda. Men både Hotell- och restaurangfacket samt Skogs- och träfacket har drivit sin sak hårt i vad som kan beskrivas som en David mot Goliat-kamp.
Precis som hos Plymouthbrödernas två företag i Smålandsstenar så får de anställda löner som ligger över kollektivavtalsnivån. Och de anställda är nöjda. Men både Hotell- och restaurangfacket samt Skogs- och träfacket har drivit sin sak hårt i vad som kan beskrivas som en David mot Goliat-kamp.
I Smålandsstenar har
Plymouthrörelsens kristna tro kommit in som ytterligare en komponent i konflikten. Utifrån Bibeln har ägarna förklarat att det är omöjligt för dem att teckna avtal med en tredje part. ”Gå inte i par med de otroende” står det i 2 Kor 6:14. Tolkningen är de tämligen ensamma om i svensk kristenhet, men frågan om religionsfriheten har aktualiserats.
Alla ska ha rätt till sin tro. Men vad en troende kan kräva av omgivningen med hänsyn till sin övertygelse är alltid en fråga för diskussion. I det aktuella fallet är det tydligt att Skogs- och träfacket inte har varit särskilt lyhörda för företagarnas trosuppfattning, utan i stället under lång tid drivit sin egna sak utan utrymme för kompromiss.
Tidigare i veckan kom så beskedet att företaget Skandro Trade flyttar en del av verksamheten till Tjeckien.
Man må tycka vad man vill om Plymouthbrödernas bibeltolkning, men en fackföreningsrörelse som inte har förståelse för religionsutövningens betydelse målar själv in sig i ett hörn. Den svenska arbetarrörelsen har en hel del att lära av kyrkorna och andra trossamfund i det här avseendet.
Frågan är om inte fackförbunden skjuter sig själva i foten genom att med tvångsmetoder driva fram kollektivavtal, som faktiskt enligt lag är frivilliga. Risken är att den svenska modellen, med överenskommelser mellan arbetsmarknadens parter, undergrävs när facket tar till stridsåtgärder som kan uppfattas sakna proportion.
Alla ska ha rätt till sin tro. Men vad en troende kan kräva av omgivningen med hänsyn till sin övertygelse är alltid en fråga för diskussion. I det aktuella fallet är det tydligt att Skogs- och träfacket inte har varit särskilt lyhörda för företagarnas trosuppfattning, utan i stället under lång tid drivit sin egna sak utan utrymme för kompromiss.
Tidigare i veckan kom så beskedet att företaget Skandro Trade flyttar en del av verksamheten till Tjeckien.
Man må tycka vad man vill om Plymouthbrödernas bibeltolkning, men en fackföreningsrörelse som inte har förståelse för religionsutövningens betydelse målar själv in sig i ett hörn. Den svenska arbetarrörelsen har en hel del att lära av kyrkorna och andra trossamfund i det här avseendet.
Frågan är om inte fackförbunden skjuter sig själva i foten genom att med tvångsmetoder driva fram kollektivavtal, som faktiskt enligt lag är frivilliga. Risken är att den svenska modellen, med överenskommelser mellan arbetsmarknadens parter, undergrävs när facket tar till stridsåtgärder som kan uppfattas sakna proportion.
Vad finns då att säga
om Plymouthbröderna, denna lilla rörelse, som är tämligen stark i just Smålandsstenar? Ja, uppenbarligen är medlemmarna duktiga företagare med stort förtroende bland människor i bygden. Måhända väcker ”annorlundaskapet” och det fromma livet respekt.
Samtidigt finns där ett oroande och sektliknande drag av inåtvändhet och världsfrånvändhet i trosutövningen. Det handlar inte bara om kollektivavtalen. Medlemmarna skulle aldrig bo i hyreshus och dela ingång med otroende. Barnen äter skollunchen i hemmet, och man tittar inte på tv, eller lyssnar på radio och på cd-musik, inte ens klassisk. Vännerna finns bara i den egna gruppen. Gemenskap med andra kristna saknas, och missionsbefallningen i Bibeln betraktas som överspelad.
Den kristendomstolkningen lär inte övriga kyrkor ställa upp på. Bibelns undervisning handlar ju mycket om att finnas mitt i samhället, och om att bidra med den kristna trons livskraft i en dialog med människor runtomkring. Så var det på apostlagärningarnas tid och så har den dominerande utvecklingen varit under kyrkans historia.
I bästa fall har konflikten mellan facket och Plymouthföretagarna varit nyttig för båda parter. Skogs- och träfacket har tvingats att förhålla sig till religionens roll i samhället. I onsdags kväll gick man slutligen med på en kompromiss. Plymouthrörelsen har å andra sidan tvingats ut i ett nyttigt möte med politiker, fackföreningar, media och allmänhet.
Samtidigt finns där ett oroande och sektliknande drag av inåtvändhet och världsfrånvändhet i trosutövningen. Det handlar inte bara om kollektivavtalen. Medlemmarna skulle aldrig bo i hyreshus och dela ingång med otroende. Barnen äter skollunchen i hemmet, och man tittar inte på tv, eller lyssnar på radio och på cd-musik, inte ens klassisk. Vännerna finns bara i den egna gruppen. Gemenskap med andra kristna saknas, och missionsbefallningen i Bibeln betraktas som överspelad.
Den kristendomstolkningen lär inte övriga kyrkor ställa upp på. Bibelns undervisning handlar ju mycket om att finnas mitt i samhället, och om att bidra med den kristna trons livskraft i en dialog med människor runtomkring. Så var det på apostlagärningarnas tid och så har den dominerande utvecklingen varit under kyrkans historia.
I bästa fall har konflikten mellan facket och Plymouthföretagarna varit nyttig för båda parter. Skogs- och träfacket har tvingats att förhålla sig till religionens roll i samhället. I onsdags kväll gick man slutligen med på en kompromiss. Plymouthrörelsen har å andra sidan tvingats ut i ett nyttigt möte med politiker, fackföreningar, media och allmänhet.
Något riktigt
kollektivavtal är inte underskrivet, men företagen har genom ett protokoll undertecknat av deras advokat lovat att följa avtalet ändå.
Varför denna överenskommelse inte räknas som att ”gå i par med otroende” begriper jag ärligt talat inte. Å andra sidan begriper jag inte heller att en stor fackförening tror sig bli vinnare på att köra fram så hårt mot skötsamma, troende småföretagare.
Varför denna överenskommelse inte räknas som att ”gå i par med otroende” begriper jag ärligt talat inte. Å andra sidan begriper jag inte heller att en stor fackförening tror sig bli vinnare på att köra fram så hårt mot skötsamma, troende småföretagare.
Detta är en personligt skriven text av en av Dagens återkommande skribenter. Personen svarar själv för de åsikter som framförs.
