Krönikor
Carl-Henric Jaktlund: Ta hand om de nyfrälsta på Staksets väckelsemöten
Församlingarna måste även ta ansvar för dem som kommer och lyssnar på Sebastian Stakset.

Få fläktar har varit så friska inom svenska kristenheten de senaste åren som Sebastian Stakset, den kriminelle och kontroversielle rapparen som mötte Jesus och fick uppleva hur kärleken tryckte bort hatet. Ett sådant vittnesbörd är en enorm injektion för en kristenhet med både svagt självförtroende och begränsad frimodighet, därför är den våg av möten med Sebastian Stakset som talare både naturlig och självklar. En kändis med en tydlig berättelse om förvandling som inte håller tillbaka ens minsta lilla – det är klart att det är lockande och att det bör tas tillvara på.
Men bör en så pass nykristen verkligen få den plattformen? Borde det inte gå lite längre tid först, hinna mogna och visa att det är bestående över tid? Finns det inte en risk att han blir besviken, att han till slut känner sig utnyttjad och utbränd? Den typen av funderingar och frågor kring detta har jag hört, och de är befogade.
Liknande har nämligen hänt förr och ska inte lättvindigt upprepas. Stakset tar själv ett stort ansvar i och med att han alltid reser tillsammans med en av sina pastorer, men även kyrkorna bör tänka till så att de släpper fram ett starkt vittnesbörd och samtidigt är försiktiga med den som ger det.
Men det är bara den ena sidan av myntet som de församlingar som bjuder in Sebastian Stakset, eller andra liknande talare, bör fundera på. Vid sidan om omtanken om honom måste man även ta ansvar för dem som kommer och lyssnar.
Att plocka in den karismatiske talaren som delar sin historia kan kännas enkelt; han sköter ju allt. Men då har man gravt missbedömt situationen, då är risken stor att det som kunde blivit starten på ett vackert fyrverkeri bara blir ett tjusigt tomtebloss. Berör många med sitt vittnesbörd gör han och att Gud kan möta med dem som lyssnar djupt och innerligt är tveklöst, men lika givet är att inget sådant är tänkt att vara isolerade händelser.
Ett starkt gudsmöte eller en frälsningsupplevelse står förvisso med självklarhet på egna ben, det är fulländat i sig självt. Men samtidigt är det alltid en start, fortsättning är tänkt att följa. I Bibeln ser vi hur människor plötsligt, som från ingenstans, ställs inför Jesus och upplever sina liv förvandlade. Men det tar aldrig stopp där, det är alltid bara början. "Följ mig" sa Jesus, och så skedde.
De kyrkor som nu bjuder in till väckelsemöten av modernt snitt, för det är vad exempelvis Sebastian Stakset erbjuder, gör rätt. Men de gör än mer rätt om de dessutom har en ordentlig plan för nästa steg redo. Hur ska alla dessa som möter Gud, eller i alla fall får fördjupad smak på honom, ledas vidare? Annars är risken att de som anat en skatt inte får möjligheten att få fatt i den eftersom vägledning inte erbjöds.
”Med stora krafter följer stort ansvar”, säger spindelmannens farbror till honom i en av filmerna. Den hälsningen kan även skickas till kyrkorna.