Krönikor

Daniel Alm: Låt inte hatet definiera dig

Vi behöver mer av den etik vi ser hos Mukwege.

Också i vår del av världen behöver vi påminna oss om att inte låta hatet definiera vilka vi är, skriver Daniel Alm.
Publicerad Senast uppdaterad
Detta är en personligt skriven text av en av Dagens återkommande skribenter. Personen svarar själv för de åsikter som framförs.

Så fick han till slut Nobels fredspris, chefsläkaren och pingstpastorn Denis Mukwege. Jag tror hela den svenska pingströrelsen är stolta och glada. Vi har hört så många berättelser om Kongo, missionärer har varit där, församlingar har satsat stora belopp och ivriga böner har sänts upp för det härjade landet. Det är till tårar berörande att ta del av alla dessa hjälteinsatser doktor Mukwege och hans team på Panzi genomför. Det är också så typiskt fredspristagaren att han stod och opererade i den stund beskedet om priset kom. Denis Mukwege är kirurgen och predikanten som bär statsmannamässighet i en läkarrock. Inledningen av hans predikan på Nyhem 2015 fyller mig med en enorm tacksamhet att det finns något som heter bön, bistånd och sändande mission.

Fysiskt och psykiskt våld mot kvinnorna i Kongo har inte fått Mukwege och hans medarbetare att ge upp, ej heller att själva ta till vapen. De låter inte hatet definiera varken dem eller de kvinnor de behandlar. Jag tänker att vi alla behöver vara efterföljare till Mukweges syn på den utsatta människan och låta den motivera oss. Vi behöver mer av den etik vi ser hos Mukwege när det gäller synen på människovärdet i dag.

Också i vår del av världen behöver vi påminna oss om att inte låta hatet definiera vilka vi är.

Daniel Alm

Också i vår del av världen behöver vi påminna oss om att inte låta hatet definiera vilka vi är.

Till dig som blivit utsatt för fysisk eller psykisk misshandel – de onda ord och hårda slag du fått ta emot är inte ditt fel och de säger inget om vem du är.

Du precis som många andra lidande människor världen över är drabbad av oförtjänt orättvisa och det är aldrig fel att söka hjälp i den situation du befinner dig i. Tvärtom, du behöver söka stöd och hjälp, hos Gud men också i fler sammanhang som kan hjälpa dig.

Det finns en dubbelhet i det kristna kärnbudskapet om påskdagens uppståndelse. Den innebär både jublande glädje och samtidigt en slags tystnad. Man känner livets glädje men kan inte vara annat än begrundande tyst, döden finns fortfarande i nära minne. Jag tror alla människor behöver bege sig till den plats där man kan möta den levande Gud som besegrat dödskrafterna. Där finns som en trädgård med läkedom men också kraft att stå upp emot ondskan. Panzisjukhuset är en sådan trädgård, varje operation möjliggör liv mitt i utsattheten.

Låt inte hat definiera dig. Låt den som älskar dig definiera dig.