Krönikor
Eli Göndör: Vad är judisk-kristen etik?
Det är oklart vad den gemensamma etiken består av.
Idén om en judisk-kristen etik eller värdegrund är en efterkonstruktion med oklara syften.
Eli Göndör
Detta är en personligt skriven text av en av Dagens återkommande skribenter. Personen svarar själv för de åsikter som framförs.
Begreppet “judekristen etik” eller “judekristna värderingar” används allt oftare av politiker över hela Europa. Även i Sverige har Ebba Busch Thor, exempelvis i Expressen den 20 april, hävdat att judisk-kristen etik och västerländsk humanism skulle vara en garanti för möjligheten att ha en liberal livsstil. Och så kan det ju vara. Jag är också fast övertygad om att KD och Ebba Busch Thor ser det judiska eller judendomen som något positivt.
Jag är nog den enda i världen som besökt 21 pingstförsamlingar på 20 dagar och återkommande träffat företrädare och pastorer för svensk frikyrklighet. Genom dessa möten kan jag med säkerhet påstå att i den nämnda miljön är engagemanget för det judiska och mot olika former av judehat genuint och ärligt.
Ändå kan jag inte låta bli att uppleva uttrycken judisk-kristen etik eller judisk-kristna värderingar som problematisk. Ty i någon mening illustrerar den hur kort minnet trots allt är. Judisk-kristen etik eller judisk-kristna värderingar är ett modernt påhitt som delvis kan ha som syfte att från kristet håll stävja just kristen judefientlighet.
Men egentligen är det en förolämpning mot det judiska. Kristna har nämligen genom historien ägnat orimligt mycket tid och ansträngning åt att förfölja judar just på grund av vad som kan anses vara judiska värderingar eller judisk etik. Från kristet håll ansågs judendomen inte bara vara fast i sin lagbundenhet. Religionen ansågs heller inte kunna uppbringa den osjälviska andliga kärlek som förknippades med kristendomens agape. Detta ansågs bero på det inneboende hämndbegär som i sin tur ansågs vara direkt kopplat till bibelns uppmaning om ”öga för öga, tand för tand” som exempelvis går att finna i 2 Mos 21:24.
Kristendomen ansågs däremot ha tagit sig förbi detta destruktiva begär för att snarare förmedla osjälvisk kärlek, vilket härleddes till Jesus ord om att i stället vända den andra kinden till som i Matt 5:38.
Idén om en judisk-kristen etik eller värdegrund är således en efterkonstruktion med oklara syften. Ty de centrala skillnaderna i just etiken, som i grunden också skiljer judendomen från kristendomen, finns ju kvar.
Inom judendomen är fortfarande gärningarna viktigare än tron. Och idén om att Jesus skulle vara Guds son och vår frälsare är helt främmande judendomen. Dessutom borde det vara en allmänt kristen hållning att de som inte tror att Jesus är Guds son och frälsare inte heller har någon utsikt att nå det så kallade himmelriket.
Judar anses alltså inte ha upptäckt sanningen och är dessutom i allt väsentligt kvar i sin lagbundenhet. Den judiska etiken är alltså den samma i dag som den var när judar förföljdes av kristna.
Så om de centrala budskapen inom kristendomen om gärningarnas och Jesus roll är oförändrad är det oklart av vad den gemensamma etiken består. Den som påstår att en sådan trots allt finns borde tydliggöra vad den egentligen består av och hur den skiljer sig från andra religioner.
Eli Göndör är fil dr i religionshistoria och skrev tidigare gästkrönikor på Dagens ledarsida.
