Fatta mod – nu kör vi!

Min vision för kyrkan är knappast unik. Tusentals människor längtar efter att fler ska komma till tro och gåvor sättas i funktion. Men ord blir så lätt klyschor. För att de ska få liv behövs mod och hunger. Mindre begränsning av byggnader och trygghet, mer längtan efter Jesus och överlåtenhet till helig Ande. Visionen måste inte stanna vid ett samtal i våra kyrkor.

Min längtan handlar om människor som mitt i vardagen lever sin tro och är Jesu utsträckta händer. Därför skulle jag vilja ge några glimtar av personer och situationer då jag sett denna vision förkroppsligas:

Caroline är en underbar kvinna i vår husförsamling. Trots motgångar är det så tydligt att hon lever utifrån en stark förtröstan på Gud. Livet visar sig från den svåra sidan, men hon klamrar sig ständigt fast vid Jesus, och gång efter gång delar hon med sig av sin oerhörda tacksamhet till honom och vad han gör för henne.

Ida trotsade sitt tvivel genom att be för sin vän, varpå vännens benhinnor läktes. Efter flera års smärta studsar hon nu omkring som en galning och prisar Gud.

Anton hade jobbat några månader på ett lager då han hörde en kollega beskriva den stora positiva förändring i atmosfären som han tydligt upplevt sedan Anton kom dit. Anton: "Jag gjorde inget konstigt, jag bara gick dit tillsammans med Gud."

Jag slutar aldrig att fascineras över Birgittas och Stefans gästfrihet. De älskar att ha huset fullt, och alla som sätter sin fot där kan inte annat än känna sig hemma och älskade.

Eva har under lång tid varit ledare för mig och många andra unga. Hon är verkligen expert på att lyfta upp dem hon leder och man får så ofta frågor där man märker Evas äkta vilja och hunger att lära sig av de unga, trots att vi är långt mindre erfarna.

Ett gift par, som älskade att vara delaktiga i sin församling, fattade mod och avsade sig under en tid allt engagemang för att kunna rädda sitt förhållande. De beskriver nu hur de med Guds och vänners hjälp äntligen kan tänka framåt igen.

Under en tuff period i mitt och min man Gustavs liv besökte jag farbror Inge. Han visade mig sin slitna bönebok och jag fylldes av tacksamhet när jag fick syn på våra namn bland raderna.

Hanna uttryckte sin längtan efter att se människor komma till tro. Vi bad att Gud konkret skulle möta hennes längtan. Hon hann knappt runt knuten innan hon fick be för en främmande man. Söndagen samma vecka tog han emot Jesus i sitt liv.

Det som gör att dessa sköna människor faktiskt får visionen att bli verklighet tror jag beror på att de med den helige Andes hjälp har fattat mod och att de hungrar efter mer av Jesus. Vi har fått så mycket! Vi har, eller får, det vi behöver av den helige Ande. Det är inte tillräckligt att prata om det, let's make it happen! Kyrkan – fatta mod! Hungra efter mer! Kom igen vänner, nu kör vi!

Frida Marklund

Frida Marklund har två år kvar på sin utbildning i Örebro. Hon är den andra i raden av Dagens gästskribenter från olika teologiska utbildningar. Förra tisdagen medverkade Christoffer Kullenberg, Johannelund.