Krönikor
Jag ser ljuset från Nangijala
Varje natt lär vi oss att vara lite mer modiga som Jonathan och lilla Skorpan.
Jag läser just nu Astrid Lindgrens bok "Bröderna Lejonhjärta". Boken är en av mina favoritböcker och då menar jag i alla genrer. "Bröderna Lejonhjärta" handlar om familjeband, om mod, om kärlek och om livet på andra sidan. Kort och gott det handlar om livet där man kastas mellan lycka och sorg.
De två huvudpersonerna i boken, bröderna Jonathan och Skorpan, tar hjälp av varandra för att göra det rätta i livet men framför allt så stöttar de varandra i att möta döden.
Det vackra med denna bok är att den riktar sig till barn med en sådan enkelhet och sådan kärlek som barn förstår och uppskattar. Enkelheten och kärleken som genomsyrar Astrids bok har så klart även fått många vuxna hjärtan att växa.
Om ni inte har läst boken, så snälla gör det. Om ni har barn och inte läst den för era barn, så läs den nu! Berättelsen om när Jonathan så modigt räddar livet på sin lillebror Skorpan är en av de mest rörande och vackraste texter du kan läsa för dina barn. Än i dag, trots att jag läst boken minst fem gånger, kan jag inte läsa avsnittet utan att tårar rinner på min kind.
Nu när jag läser den med barnen får texten också nya dimensioner. Mina barn hade så klart ett hundratal frågor. Varför dog Jonathan? Hur kunde han lämna Skorpan? Kommer Skorpan orka utan Jonathan? Hur kan Jonathan vara så modig? Är inte Jonathan rädd för döden? Vad hände med Jonathan nu? Var är Jonathans pappa? Tror du att Jonathans mamma blev ledsen?
Alla dessa frågor! Och självklart önskade jag att jag kunde svara lika innerligt, pedagogiskt, enkelt och utan någon som helst rädsla inför döden som bara Astrid kan. Det kan jag inte, men jag fick göra mitt bästa. Efteråt kändes det ändå fint.
Jag var glad att jag fått tillfälle att prata med mina barn om mod och hopp och om livet på andra sidan. På något konstigt sätt, när man har förlorat någon som man älskade lika mycket som Skorpan älskade Jonathan, är det enda som hjälper att i lugn och ro och tillsammans med nära och kära läsa och prata om just döden och om livet på andra sidan. Varje natt läser vi med spänning om vad som händer i Nangijala och hur det går för alla som bor där. Varje natt lär vi oss att vara lite mer modiga som Jonathan och lilla Skorpan.
Att få läsa andra människor beskrivning om döden och att prata med närstående är som att dricka helande vatten. För varje gång som jag läser om hur Jonathan räddar livet på Skorpan och sedan fortsättningen om hur Skorpan räddar livet på Jonathan i ett nästa liv, så känns döden mindre förkrossande och mer som en dörr mot en ny värld.