Krönikor
Jag struntar i åsiktseliten
Ibland är jag lite ensam och det behövs fler röster i samhällsdebatten.
Detta är en personligt skriven text av en av Dagens återkommande skribenter. Personen svarar själv för de åsikter som framförs.
Sedan jag för några år sedan gav mig in i samhällsdebatten har jag fått mycket uppmuntran. Både av folk som stannar mig på stan och i olika media. Samtidigt har delar av den så kallade åsiktseliten försökt tysta mig. Inte genom fysiska hot. Inte heller med sakliga argument, trots att många av dem är välutbildade akademiker. I stället har man genom olika härskartekniker försökt förminska, förlöjliga och sjuk- och idiotförklara mig. Det är ett hot mot demokratin och yttrandefriheten.
När jag började skriva debattartiklar var jag naiv och trodde att jag skulle få en saklig debatt. Men jag upptäckte snabbt att så var det inte. När en av mina första artiklar kom in på DN debatt, var många av de ledarskribenter som kommenterade den inte intresserade av sakfrågan. De körde i stället med det billiga retoriska knepet – gillar du inte budskapet försök skjuta budbäraren.
För en tid sedan använde en känd journalist och programledare i Sveriges Radio sig av samma taktik i en tidningskrönika. Hon ville eller kunde inte ta en saklig debatt. Därför började hon med att jämföra spridningen av mina debattartiklar med spridningen av ebolaviruset.
Sedan fortsatte hon med att försöka få läsarna att tro att jag är förvirrad, lider av sexuella hämningar och förträngda minnen från min barndom. Jag trodde att man som journalist hade en viss yrkesetik och yrkesheder. Att det också ingick i jobbet att diagnostisera och uttala sig om den psykiska hälsan hos personer man aldrig har träffat, var en nyhet.
En annan vanlig härskarteknik är att påstå att jag har åsikter som jag inte har. Jag har anklagats för att vilja förbjuda skilsmässor, när det är uppenbart för alla som gått igenom grundskolan med godkänt betyg i svenska att jag bara vill uppmuntra hållbara relationer. Man har påstått att jag vill befästa gamla könsroller, när jag tydligt skriver att jag vill motverka gamla stereotypa könsroller. Men inte genom att ta ifrån barn deras könsidentitet.
Man har också försökt tysta mig genom klumpiga och mindre lyckade försök att förknippa mig med organisationer och grupper som ogillas av många. Det verkar som om man tror att folk är så ointelligenta och dumma att de då ska ta avstånd från mina åsikter. Då har man inte särskilt höga tankar om sina läsare.
Försöken att tysta mig har varit som att släcka en eld med tändvätska. Jag har blivit ännu mer taggad och inspirerad att fortsätta. Men ibland är jag lite ensam och det behövs fler röster i samhällsdebatten. Kanske ska du också våga göra din röst hörd? Strunta i personpåhoppen och angreppen, lite motstånd kan vara uppfriskande. Det gör att du måste vässa dina argument. Dessutom ger också dina åsikter ännu större spridning.
Alf B Svensson är legitimerad psykolog, författare och föreläsare och har tidigare svarat på frågor om familjeliv och föräldraskap i Dagen.
