Krönikor
Komplement, inte ersättning
Ålderssegregationen måste utmanas, på allvar.
Detta är en personligt skriven text av en av Dagens återkommande skribenter. Personen svarar själv för de åsikter som framförs.
Det händer att jag reser tillbaka till ett nästan tio år gammalt minne från en konferens om ungdomars plats i församlingslivet. Det mesta därifrån är glömt sedan länge men en ungdomspastors berättelse dröjer sig envist kvar. Han sa på ett ungefär så här:
”Jag bygger medvetet en församling i församlingen med så tydligt vattentäta skott som möjligt, i omsorg om ungdomarna. För söndagens gudstjänst är så otroligt oanpassad och otillgänglig för dem att det snarare skulle leda till problem än nytta för ungdomarnas tro.”
Jag brukar resa tillbaka till det minnet varje gång som jag någonstans hör någon sucka över att gudstjänstlivet i deras kyrka tenderar att bli för ungdomsinriktat nuförtiden, för att påminna mig om hur det var och hur det inte får bli igen.
Det gällde förstås inte överallt men det var en verklighet i alltför många församlingar på alltför många platser: Ungdomsarbetet som inte endast ett åldersinriktat komplement till övrigt församlingsliv utan som en ersättning till det. En församling i församlingen, som ungdomspastorn uttryckte det, med följden att ungdomarna ganska snabbt försvann bort eftersom ingen blir kvar i ett tonårsarbete i längden. Sådana växer man ofrånkomligen ur och ett sådant systemfel kan inte få fortgå, det kan inte accepteras. Ålderssegregationen måste utmanas, på allvar.
Så har också skett på ganska många platser sedan dess, inte sällan med resultatet att en del äldre känt sig i alla fall delvis berövade på den gudstjänstkultur de var vana vid och älskade.
Det är förstås ingen enkel sak, det är begripligt om det smärtar, men om du känner igen dig i det: Försök minnas anledningen och drivkraften bakom och gläd dig över att din församling ville göra vad de kunde för att färre ungdomar skulle växa upp och bort. Troligtvis, förhoppningsvis, kommer dessutom kulturen – efter att först ha ägts av de äldre och sedan tippat över till de yngre – landa i något gemensamt som tilltalar brett.
Men det är även möjligt, om man inte ser upp, att utvecklingen blir en annan. Allt som varit riskerar nämligen att återkomma, även det som inte var lyckat utan hade alltför många baksidor. Så snart står vi kanske där igen, trots en mer anpassad söndagsgudstjänst, med en satsning på ungdomsverksamheten som kan kännas offensiv och framgångsrik men som i själva verket är kortsiktig eftersom den snarare är en ersättning än ett komplement till det gudstjänstliv som det går att förbli i med sitt liv när åren går.
Var därför, alla ni ungdomspastorer, noggranna så att ni satsar fullt ut på den åldersgrupp som blivit er anförtrodd men även lika vaksamma över att ni inte fokuserar nuet på bekostnad av framtiden utan bygger något som man kan växa upp i och inte tvingas växa bort ifrån.
Carl-Henric Jaktlund är nationell ledare för Alpha Sverige och skrev gästkrönikor på Dagens ledarsida fram till 2020.
