Kristen etikett räddar inte korkad friskola

Skolverkets mer eller mindre tendensiösa och fördomsfulla försök i våras att dra alla kristna friskolor över en kam misslyckades skändligen. Skolverket, och de kretsar som där ogillar kristna friskolor, försökte rida på religionsfördomar och fundamentalistskrämsel när man till exempel särskilt pekade ut Livets Ords skolor i Uppsala. Trots att man lånade sig till tveksam support från ett varierande antal begynnande rättshaverister och allmänt troshätska ”vittnen”, var bevisen för skolornas kompetens och öppenhet för stora för att nedläggningskrafterna inom Skolverket skulle vinna. Livets Ords skolor står kvar. Att de ska synas och kritiseras och följa gällande bestämmelser är självklart. Där har säkert Skolverkets granskning varit värdefull.

Det är här som själva poängen ligger. Friskolor har i själva ordet sin egen motivation: ”fri”. Det handlar alltså om frihet till alternativ, frihet till komplettering, frihet till intresseinriktning, frihet till föräldrainflytande med mera. Men så länge man vill ha del av samhällets gemensamma skolpeng har man också ett ansvar för den del av undervisningen som samhället gemensamt fattat beslut om. Läroplaner, värdegrund, kvalitet är några exempel. Det är för de flesta inget större problem. Men det förutsätter att man också är öppen för granskning och utvärdering, och att denna sker på ett opartiskt sätt. Skolverkets agerande i våras ingav farhågor på den punkten.

Nu förefaller det däremot som om Skolverket kommit till sans och reagerat där man ska reagera. För någon vecka sedan drog man in tillståndet för Kristet Center Syds friskola, Segrande Liv. Det förefaller som om skolan Segrande Liv är det undantag som bekräftar regeln om tämligen goda kristna friskolor. Dagens Nyheters mycket seriösa skolreporter, Cecilia Bodström, skildrade skolan i ett häpnadsväckande reportage i DN förra fredagen.

Tydligast framgår att bara en kristen etikett inte får skyla över det som är direkt korkat. Jag menar inte att människorna, lärarna och eleverna är korkade. Men uttryckssätten, ramarna och symbolerna får mig att svettas. Vad är det för naiv tvärtom-variant till Hells Angles som hyllar råstyrka och kompromisslöshet med yxkastning och westernromantik? Vad är det för osäkra skol- och församlingsledare som måste ge sig själva namn som Segerliv och Vinnardag? Vad är det för pastor (!) tillika rektor, som säger: ”Jag ska bestämma över dig”? Rektor Segerliv verkar mera vara en campingentreprenör och naiv scout än skolledare. Även om mycket är bra på skolan, vilket reportaget också skildrar, är det Segerlivs ansvar att skapa kompetens och kvalitet i undervisningen inom de regler som ska gälla. Är Segerlivs uttalanden korrekt återgivna, räcker det för att Skolverket gjort rätt bedömning: Stäng!

Bara på det sättet kan vi se att det är skillnad på friskolor och friskolor.