Krönikor
Livets ord och livet vidare
Det krävs mod att dra streck för att komma vidare framåt.
Detta är en personligt skriven text av en av Dagens återkommande skribenter. Personen svarar själv för de åsikter som framförs.
2008 vigde jag ett par månaders arbetstid åt skapandet av en artikelserie i Dagen vid namn 'Dokument Livets ord'. Det var dags för Uppsalaförsamlingen att fylla 25 år och få sin historia ordentligt beskriven. Jag läste, lyssnade och tittade igenom massvis med gammalt material och gjorde en lång rad timmar med intervjuer. Än i dag känner jag stolthet över artikelserien och tycker att den ganska väl satte fingret på vart Livets ord befann och i vilken riktning man gick. Och jag har gärna såväl länkat som citerat avsnitt under åren som gått sedan dess när olika ämnen varit aktuella kring församlingen. Men nu inser jag att den tiden är över och förbi.
För Livets ords historia är numera enbart historia.
Senaste året har starke förgrundsgestalten Ulf Ekman, som personifierade Livets ord från dag ett, lämnat för att i stället bli katolik och i praktiken därmed vända det han byggt ryggen. Utifrån vad han nu anser sig veta och förstå skulle den församling han nu lämnat efter sig aldrig ha blivit grundad. Vidare har senare året innehållit en följetong kring den ursprungliga styrelsens förmånliga pensionsavtal, ingångna av dem själva. Och häromveckan meddelades att medgrundaren och familje- och äktenskapspastorn framför andra, Robert Ekh, beslutat sig för skilsmässa och att starta ett nytt liv utomlands med en annan kvinna.
Livets ord har alltid lutat sig väldigt tydligt gentemot dem som satte spaden i jorden och startade bygget, men det är numera omöjligt. De är borta, förtroenden är borta eller rejält naggade i kanten och kvar står en församling som blivit berövade möjligheten att ta sikte framåt genom att luta sig bakåt.
Därför är det högst logiskt att Livets ord har haft en stor och intensiv böneperiod den senaste tiden, när omorientering är nödvändig måste man särskilt gå till Honom som är kompass och har karta. För blad måste vändas nu, kanske på drastiska sätt. Är det exempelvis dags att skrota stiftelseformen för att ge medlemmarna ökad insyn och fördjupat ägandeskap? Behöver teologi justeras och förändras? Ska man rent av kanske fundera på ett namnbyte?
Det kan låta som att ta i, men det är värt att fundera över allt sånt nu. Nye föreståndaren Joakim Lundqvist har velat hedra sina företrädare och det har han gjort rätt i, vad de byggt har han och övriga fått ärva. Självklart finns det en tacksamhet i det. Men arvet innehåller en hel massa annat också som kräver mod att dra streck för att komma vidare framåt.
Joakim Lundqvist, övriga ledningen och resten av församlingen har en rejäl utmaning framför sig. Grundarna som varit navet och pekat ut riktningen är fortfarande en del av Livets ords historia men de är inte en del av framtiden. Den måste nu hittas på egna ben, det behövs mod att stänga till historien bakåt för att skapa en ny och egen historia framåt.
Carl-Henric Jaktlund är nationell ledare för Alpha Sverige och skrev gästkrönikor på Dagens ledarsida fram till 2020.
