När ropen på avgång skallar

”Korsfäst, korsfäst...”

Hörde du också ropen som skallade genom Sverige i förra veckan?

Ja, det lät kanske mer som ”Avgå, avgå...” och jag tänker förstås på det uppiskade politiska vinddrag som på mycket kort tid ledde till att moderatledaren Anna Kinberg Batra tvingades bort från sin post.

Naturligtvis går det inte att dra några långtgående, om ens några, paralleller mellan denna händelse och det som hände för nästan 2000 år sedan när Jesus ställdes framför Pontius Pilatus, men som exempel på hur snabbt man kan få igång en folkmobb, eller vända en opinion, duger det ändå.

Det hade bara gått några dagar sedan Jesus red in i Jerusalem. Han hyllades då av folk som trängdes längs gatorna, Hosianna-ropen ekade mellan stenhusen och gatorna täcktes av palmkvistar och kläder som lades ut framför honom.

Men sedan, där hos Pontius Pilatus, hade opinionsvinden vänt. Nu ropades det inte längre ”Hosianna”. I stället skanderades kraven på korsfästelse, starkt och taktfast tänker jag mig, och makthavaren lade egna dubier åt sidan och kapitulerade inför folket.

Bara ett par år har förflutit här hemma sedan Anna Kinberg Batra valdes till ledare för Moderaterna av sina partikamrater. Hon möttes kanske inte av några stora ovationer men ändå, får man anta, med en viss respekt för att hon ställt sig till förfogande för uppdraget i ett knepigt parlamentariskt läge och med vikande stöd för partiet.

Men nu har vi alla, inför öppen ridå, kunnat bevittna hur respekten var som bortblåst då hennes egna inte bara vände henne ryggen utan också, med häpnadsväckande snabb framgång, lyckades skandera fram hennes avgång.

Så snabbt kan det vända.

Nu är det drygt ett år kvar till nästa riksdagsval och fram mot sensommaren kommer vi att mötas av affischer med leende politiker som vill övertyga oss om att med just dem vid makten kommer vi att få ett bättre Sverige.

Men för den som är intresserad av mer än plånboksfrågor och i stället lägger vikt vid i vilken riktning vårt land går och vilka värderingar vi vill värna om finns ett långt viktigare val att göra – inte vart fjärde år utan varje dag, varje år.

Opinionsbildning pågår nämligen hela tiden. Den sker utanför de politiska systemen – i klassiska och sociala medier, i utbildningar och i barnens förskola – och inte sällan utmanas våra, som vi trodde, grundmurade värderingar. Och precis som Pontius Pilatus lät sig påverkas av den skanderade folkhopen så räknar våra styrande makthavare, oavsett parti och ideologi, in sina väljare in spe, lägger sina förslag, stiftar och avskaffar lagar i takt med den röststarka opinionens rop.

Vad som helst kan hända och vända. Och det går fort.

Må vi därför tänka över i vilken kör vi ställer oss, av vem och vad vi låter oss påverkas och vems rop – eller viskningar – vi lyssnar till och följer.

Kerstin Klason, frilansskribent och redaktör, Bibeln idag.