Rop på hjälp från oväntat håll

I veckan fick jag ett sms från en bekant som inleddes med orden: "Kan du be för mig. Jag har fått cancer". Förutom att detta var ett väldigt tråkig besked så var det också en ganska oväntad fråga från en tjej som inte brukar kalla sig för troende. Och samtidigt händer det ganska ofta nu för tiden, att oväntade människor hör av sig för att be om förbön. Det är som om bön trots allt är en instinktiv mänsklig reaktion i mötet med svårigheter.

Också i söndagens text handlar det om en man som närmar sig Jesus från oväntat håll. En officer från den romerska ockupationsmakten söker plötsligt upp Jesus för att be om hjälp. Detta var en man med mycket makt och inflytande. Men nu hade han hamnat i en situation som var utanför hans kontroll. Hans tjänare låg förlamad därhemma och hade svåra plågor. Tänk om den kringvandrande judiske predikanten som han hört talas om kunde hjälpa honom.

Och under samtalets gång är det som om officeren mer och mer börjar förstå vem det är han pratar med för han utbrister "Herre, jag är inte värd att du går in under mitt tak. Men säg bara ett ord så blir pojken frisk".Och i denna mening ryms så mycket!

Kanske är vi flera som kan känna igen oss i hans känsla av ovärdighet. Vem är jag att närma mig honom? Så som mitt liv ser ut. Duger jag verkligen? Men det handlar inte om det. I mötet med Jesu kärlek fördrivs mannens rädsla och ersätts istället av en förunderlig tillit. ”Säg bara ett ord så blir pojken frisk”. Vilken bekännelse av tro och förtröstan!

Jesus blir förvånad över mannens ord och säger att inte hos någon i Israel har han funnit en så stark tro. Så brister Jesus ut i en framtidsvision om himmelriket där det kommer att samlas människor från alla håll. Detta­ var på flera sätt ett mycket kontroversiellt uttalande.­

Först och främst visste nog mannen ganska lite om skriften och traditionen och hur man levde ett rättroget liv. Ändå är det han som lyfts upp som ett föredöme i tro. Dessutom såg judarna fram emot denna himmelska fest då de skulle få sitta tillsammans med sina stamfäder. Att det skulle sitta människor där från andra folkslag hade de nog inte tänkt sig.

Jesus skakar om i vår föreställningsvärld. Han vänder sig mot våra tvärsäkra etiketteringar. Jesus dömer inte på människors vis utan på Guds vis. Tack och lov!

Söndagens tema är "Jesus skapar tro". Den kristna tron är alltså inte en mänsklig prestation utan en reaktion i mötet med Jesus. Men det som ändå ligger på mig är att göra mig tillgänglig för honom. För tron växer i Jesu närhet.

Säg bara ett ord sade officeren och undret skedde. Och Jesus vill ge dig mer. Han vill ge dig kärlek, förlåtelse, vägledning och välsignelse. Och mer än det, han vill gå in under ditt tak. Han vill dela livet. På riktigt. Vem du än är.

Carin Dernulf

Carin Dernulf är generalsekreterare för Equmenia och skriver helgkrönikor på Dagen.